Framtiden kan föra gott med sig! Det kräver att vi arbetar tillsammans för det gemensammas bästa, för vår välfärd, vår miljö, vår frihet. För jämlikhet och jämställdhet. Det är kärnan i mitt arbete i Finlands riksdag och det gäller likaså mina kommunala uppdrag i Raseborg.
Vi måste satsa på bildning som egenvärde, som konkurrensfaktor och som nyckel till stabilitet och kunskap för att tackla vår tids största utmaningar: klimatförändringarna och ökande ojämlikhet.
Det finns alternativ till det blinda marknadstänkandet, till storföretagens maktintressen, till privatiseringsvågen, till orättvisa nedskärningar som drabbar utsatta och till skattelättnader för de rika.
Vi kan inleda en ambitiös och rättvis klimatomställning direkt. Vi kan stoppa skatteflykten. Vi kan förenkla och stärka systemet för sociala stöd. Vi kan investera i framtiden genom att satsa på barn och unga, bland annat med hobbygaranti enligt Islandsmodellen. Vi kan skapa mer jämställdhet genom bland annat en familjeledighetsreform. Vi kan återskapa förtroendet på arbetsmarknaden. Vi kan avskaffa pensionärsfattigdomen. Vi kan se till att alla som behöver snabbt får tid till läkare. Vi kan stärka yrkesutbildningen. Vi kan satsa mer på forskning. Vi kan ha en asylpolitik som respekterar mänskliga rättigheter och som slutar splittra familjer. Vi kan både visionera och skrida till handling. Vi kan och bör värna om och utveckla det nordiska samarbetet.
Vid riksdagsvalet 2019 slog Finland in på en ny väg. Under socialdemokratisk ledning skapades ett historiskt regeringsprogram som snabbt började leverera konkreta resultat. Den subjektiva rätten till dagvård har återinförts, de lägsta stöden och pensionerna har höjts, den orättvisa så kallade aktiveringsmodellen har avskaffats, trafikinvesteringarna har ökat, social- och hälsovårdsreformen framskrider utan privatiseringstvång, utbildningen har fått mer resurser efter år av nedskärningar. En mer jämställd familjeledighetesreform är på gång. Vinden har vänt!
Covid-19 rubbar inte på solidariteten, tvärtom. Den visar att vi behöver gemenskap, hänsyn och omtanke framför kortsiktigt och blint egenintresse. Pandemin innebär stora ekonomiska utmaningar och stora påfrestningar för en stor del av befolkningen. Jag är stolt över hur Finland agerat ansvarsfullt i den krävande situationen under Sanna Marins ledning. Krisen visar att stora ändringar är möjliga om vi anser att nöden kräver det. Vi kan dra lärdomar av epidemin för en rättvis omställning till ett hållbarare och jämlikare samhälle. Insatser behövs på alla nivåer.
Kampen fortsätter - tillsammans! Du är viktig. Vi är alla del av en helhet.
Nyheter
—Livet—
Om Johan
Född: 27.3.1986
Bor: I Raseborg
Familj: Katarina Backas, barnen Agnes, Siiri, Aron och Adrian.
Utbildning: Filosofie magister från Åbo Akademi, huvudämne filosofi.
Förtroendeuppdrag: Riksdagsledamot sedan 2019, med i miljöutskottet och kommunikationsutskottet, samt ersättare i kulturutskottet. Medlem i SDP:s partistyrelse sedan augusti 2020. Vice ordförande för Folktinget. Ersättare i Nordiska rådet. Fullmäktigeledamot i Raseborg sedan 2017. Styrelseledamot för Kulturfonden för Finland och Sverige 2020-2022.
Jobb: Chefredaktör för Arbetarbladet (tjänstledig 2019-2023). Tidigare journalist för Västra Nyland och innan det säsongsarbetare som bland annat tidningsutdelare.
Passion: Hiphop-musik, tidigare aktiv som rapartisten Qruu.
Kom och gå i mina skor…
Jag är politiker med bakgrund inom journalistik och kultur. Men framför allt annat är jag familjefar – mitt i “rusningsåren”. Livets vägar - från en förlossningsavdelning i Ekenäs 1986 fram till denna exceptionella situation - har varit äventyrliga, fina, guppiga, smärtsamma och lärorika. Jag vågar påstå att de omfattar erfarenheter som gör mig till en mer empatisk beslutsfattare.
Uppväxten med mamma Birgit Kvarnström, psykolog och författare, som enda vårdnadshavare var trygg och fin. Samtidigt lade jag tidigt märke till att vi inte var direkt någon stereotypisk familj. Som förälder nummer två räknade jag min kära gudmor. Bland hemmets andra ständiga gäster fanns arbetare, utsatta med olika problem och starka kulturprofiler. Feminismen och litteraturen kom som med modersmjölken. Vi bodde alltid på hyra. En gång blev vi uppsagda. Jag spelade fotboll i Ekenäs IF, senare tennis i Ekenäs Tennisklubb. Lärde mig nyttiga saker i Österby FBK. Spelade tv-spel och försjönk i filmer.
“Jag har upplevt tacksamhet över välfärden, men också brister i systemet.”
Pappa Kalle Augustsson gjorde ständigt hjälpresor till krisdrabbade områden och berättade alltid spännande historier, sanna historier som också blottade världens skuggsidor. Via honom lärde jag känna många flyktingar och fick vänner för livet. En god vän sov över hos oss då problemen hemma blev för stora. “Hälsa din pappa att han ska sluta smuggla hit kurder, vi har tillräckligt av dem” sade en skolkamrat i lågstadiet en gång och jag kunde inte förstå hur det kunde vara fel att hjälpa förföljda familjer. Få saker gör mig så arg som rasism. Då jag hörde Latin Kings låt “Krossa rasismen” blev hiphop-musiken en annan av mina bästa vänner och jag började skriva låtar som liten, rim som fick allt mer innehåll med tiden.
I Ekenäs högstadieskola vaknade mitt intresse för historia, i Ekenäs gymnasium för filosofi. Efter studenten valde jag civiltjänst trots den positiva bild jag fått av försvarsmakten genom min morbror. Gandhi drog den gången längsta strået av influenserna på nattygsbordet och förde mig till Ekenäs museum. Sedan hände allt på en gång. 19 år, började rappa, blev pappa. Tog ansvar. Åkte kustbanan i riktning mot Åbo och studier. Säsongsarbetade, körde traktor i Pojo, delade ut tidningar om nätterna i Karis och Ingå. Vände på slantar. Unga familjen prövades hårt av cancer.
Livet gick vidare. Låtar blev skivor. Jag gick från att dela ut tidningar till att skriva i dem (Västra Nyland och Hufvudstadsbladet) eller vara intervjuad själv som artist. Studier blev examen och en rad av visstidsanställningar. Kontot var tomt ibland. Det fanns anledning till både sorg- och glädjetårar med jämna mellanrum. Jag har sett människor omkring mig må dåligt, riktigt dåligt. Också sett drömmar förverkligas och lyckats med det själv. Jag har upplevt tacksamhet över välfärden, men också brister i systemet.
Det är en obeskrivligt stor ära att jag genom 4 219 röster i riksdagsvalet 2019 har plats i riksdagen. Jag är ödmjukt tacksam inför uppgifterna och ser mig som min mentor och föregångare Maarit Feldt-Ranta brukade säga som en länk i en lång kedja. Med respekt för institutionerna och arbetarrörelsens värderingar lovar jag göra mitt bästa. Gnistan finns där. Elden brinner.
För livet har matat min politiska hunger.
Hjärtat till vänster!
#KVARNSTRÖM2023
—Politiken—
Nyckelorden i mitt politiska engagemang är miljö, bildning och mänskliga rättigheter. Jag anser att samhället aktivt ska sträva efter långsiktig hållbarhet och stabilitet, efter att skapa jämlikhet och ge alla likartade förutsättningar i livet. Och hur jämställda vi än uppfattar oss som har vi mycket att göra på den punkten.
Det regionala är också väldigt viktigt, bland det första de flesta väljare jag talat med för fram. För Västnylands del arbetar jag mycket med trafikfrågor, för att utveckla bland annat kustbanan, riksväg 25 och stamväg 51 och 52. Jag för också aktivt en kamp för Raseborgs sjukhus framtid.
Jag tror på utbildning och försvarar reformen för avgiftsfri utbildning på andra stadiet. Det är ett exempel på en kostnad på kort sikt som egentligen är en investering på lång sikt. Dessutom har satsningen ett egenvärde. Speciellt yrkesutbildningen behöver också mer resurser och förtjänar en bättre status i vårt samhälle än i nuläget.
En hjärtefråga är att stoppa skatteflykten. Vi måste förhindra att de rikaste och girigaste gömmer sina tillgångar i skatteparadis. Vi måste stoppa storbolagens fiffel och göra det olagligt. Mitt parti har ett utmärkt och omfattande program för detta, tyvärr bara till liten del godkänt i regeringsprogrammet. Att stoppa skatteflykten och storbolagens aggressiva skatteplanering gynnar våra företag, speciellt landets små och medelstora företag. Det är fel att de stora aktörerna kommer lättare undan en hederliga småföretagare.
De språkliga rättigheterna måste fortsättningsvis tryggas och utvecklas. Rinnes/Marins regering respekterar detta med ett aktivt grepp, bland annat genom att förnya nationalspråksstrategin. Det är dels viktigt att var och en får service på sitt modersmål, dels är det en del av alla finländares kulturrikedom och styrka att landet har två nationalspråk. Minoritetsspråk ska alltid respekteras, det gäller givetvis lika mycket i de fall då finskspråkiga är i minoritet, som i min hemstad Raseborg.
Världen är komplex och en riksdagsledamot kan inte välja vilka frågor som intresserar, det gäller att axla ansvar i alla – även om ingen kan vara expert på allt. Egenskaper jag själv alltid värdesatt hos politiker är ett eftertänksamt förhållningssätt, mod att ta initiativ, kritiskt tänkande, ärlighet även kring brister och okunskap och ständiga hjärtslag för utsatta, en aura av solidaritet.
“...mod att ta initiativ, kritiskt tänkande, ärlighet även kring brister och okunskap...”
Foto: Christoffer Relander
Klimatfrågan kan inte vänta
Jag står för att ta ansvar för vår tids största utmaningar – klimatförändringar och ökande ojämlikhet. Det är två utmaningar som hänger ihop eftersom både den dominerande och svagt reglerade kapitalismen för oss i en ekologiskt och socialt ohållbar riktning. Finland kan bli föregångare och påverka hela EU och världen. Marins regerings målsättning är ambitiös som sig bör. Även om vi är ett litet land måste vi komma ihåg att vi har stora utsläpp mätt per capita. Vi lever delvis ohållbart trots att vi på många områden är föregångare.
Vi måste styra företagsstödet helt till förnybar energi och klimatomställningar och produktutveckling för hållbarhet. Vi måste strypa statligt stöd till fossiltunga energiformer. Vi måste vara miljömässigt aktivare som ägare och inte tillåta att statsägda bolag stämmer andra stater som stoppar kolkraftverken som borde avvecklas världen över.
Jag tror på att satsa på det befintliga bannätet och kollektivtrafikens smidighet och tillgänglighet. Att bara beskatta bilanvändning hårdare samtidigt som samhället är byggt så att människor behöver bil för att klara sig är orättvist.
Vi behöver mer vindkraft och solenergi, samt den problematiska kärnkraften under en övergångsperiod. Vi måste öka kolsänkan utifrån vetenskaplig expertis. Vi måste ta ansvar som land och inte skjuta över skulden på individens konsumtionsval. Däremot måste vi göra det möjligt och lättare för alla att handla hållbart. Det som är bra för miljön ska vara förmånligt.
Foto: SDP bildarkiv
Stöd ska hjälpa, inte stjäla energi
Grunden i vår välfärd är att människor kan leva på sin lön. Här spelar arbetsmarknadsorganisationerna en central roll. Staten kan därtill se till att skapa ett stödsystem inom vilket det med säkerhet alltid lönar sig att arbeta. Det sociala stödsystemet bör stärkas och förenklas. Jag tror starkt på SDP:s allmäntrygghetsmodell. Den kan förbättras ytterligare men har nu tre nivåer: behovsprövad garantinivå, orsaksbaserad allmän nivå och en aktiv nivå som belönar aktivitet (som motsatsen till den så kallade aktiveringsmodellen).
Människor slipper slungas från lucka till lucka i skiftande livsskeden. Stöd på allmän nivå gäller bland annat studerande, arbetslösa och föräldralediga. Det inkomstrelaterade stödet kvarstår. Arbete lönar sig alltid. Flitfällor försvinner. Mycket av det praktiska och tekniska är möjligt tack vare det nya inkomstregistret.
Jag vet att många likasinnade förespråkar en basinkomst. Jag är inte övertygad, tvärtom ser jag en stor risk med att “sätta alla ägg i samma korg”. Då högern är med på noterna borde varningsklockorna ringa. Tanken är väldigt god, men systemet vore ineffektivt och bära med sig en risk för att det enda stödet skärs ned i ett slag om de politiska styrkeförhållandena så en dag tillåter.
Därtill behövs alltid ett behovsprövat stöd, så byråkratin kan inte raderas helt. Huvudsaken är att det alltid lönar sig att arbeta, att ett tillräckligt stöd går att få tidigt och smidigt och snabbt vid behov.
Mina egna livserfarenheter gör mig övertygad om allt detta. Stödsystemet behöver bli mer flexibelt. Vissa saker har lyckligtvis utvecklats sedan jag själv var studerande, föräldraledig, snuttjobbare. Samtidigt släpar vissa stödnivåer efter, och det mest galna är situationer där jobb inte lönar sig eller någon arbetslös förlorar på att börja studera.
Foto: Lina Enlund
Jag säger JA!
Ja till ett konstant och orubbligt försvar av mänskliga rättigheter. Ja till starkare rättsstatsmekanismer på EU-nivå. Ja till en familjeledighetsreform som ökar jämställdheten. Ja till en viss förskjutning från inkomst- till kapitalbeskattning för att stärka jämlikheten. Ja till en lag som förbjuder privatisering av vårt vatten.
Ja till en rättvis klimatomställning där även ett litet land som Finland kan och bör gå i bräschen. Ja till att pröva mervärdesbeskattning enligt klimatpåverkan. Ja till flygskatt.
Ja till aktiv bekämpning av grå ekonomi och skatteflykt enligt SDP:s konkreta program för detta (länk), åtgärder som ger inkomster att utveckla välfärden med. Ja till att avskaffa pensionärsfattigdomen enligt SDP:s pensionspolitiska program (länk).
Ja till garanterad offentlig service på både finska och svenska. Ja till fortsatt utvecklande av det nordiska samarbetet. Ja till vård i offentlig regi istället för privatiseringar. Ja till en tro på den gemensamma sektorns styrkor framför utlokaliseringar. Ja till förebyggande satsningar inom social- och hälsovård.
Ja till dubbla spår på fler avsnitt längs kustbanan, och utnyttjande av synergier med elektrifieringen av Hangö-Hyvingebanan. Ja till taxilagstiftning som garanterar tillgängligheten. Ja till satsningar på riksväg 25 och stamväg 51.
Ja till en human och solidarisk asyl- och flyktingpolitik som slutar splittra familjer. Ja till bättre integration. Ja till avgiftsfri utbildning på andra stadiet och förlängd läroplikt. Ja till satsningar på utbildning, framför allt yrkesutbildningen.
Ja till ett mer rättvist Finland. Ja till ett hållbart och fungerande Raseborg. Ja till ett livskraftigt Västnyland.
—KONTAKT—
Politik är som en långsiktig lagsport. Vi måste arbeta tillsammans. I det dagliga arbetet behövs många olika människors perspektiv på frågor. Vid varje val krävs också mycket arbete, stort och smått. Det finns olika sätt att hjälpa och stödja varandra. Demokratin behöver diskussioner, tankeutbyte, idéer. Vad du än har på hjärtat, tveka inte:
Ta gärna kontakt!
