ANDRA STADIET ÄR NYA GRUNDSKOLAN (TOINEN ASTE ON UUSI PERUSKOULU)

Kolumn i Västra Nyland 25.9.2020, publicerad här i efterhand enligt överenskommelse med tidningen:

Om allt går enligt regeringens planer kommer läroplikten att förlängas och andra stadiets utbildning att bli genuint avgiftsfri från och med nästa höst. Den historiska förändringen träder successivt i kraft för en årskull i taget. Det handlar om en framtidsinvestering med egenvärde och en långsiktig sysselsättningsåtgärd.

Nuvarande läropliktsgräns slogs fast för 50 år sedan. Världen har ändrat en hel del sedan dess. Antalet jobb som grundskolan räcker för har grovt taget minskat från en miljon till en femtedel, och allting tyder på att trenden fortsätter. Numera behövs minst andra stadiets utbildning, varpå det är samhällets ansvar att både garantera alla denna möjlighet och ställa krav.

Det är sant att en andelen som får examen på andra stadiet redan växer. Likväl är det 10-15 procent som blir utan idag. Av dessa är det många som uppger studiekostnader som en bidragande orsak till avbrutna studier. Det är ett faktum att personer med endast grundskola har betydligt svårare att få jobb än de med examen från andra stadiet.

De som dissar reformen känner kanske inte någon som väljer bort kurser av kostnadsskäl, som inte har stöd hemifrån att söka studieplats eller en väg framåt om ingen dörr öppnat sig, som inte ser en blomstertid komma efter niornas skolavslutning.

En del anser att reformen borde skjutas upp i och med coronakrisen. Eftersom reformen träder gradvis i kraft är det hela praktiskt hanterbart trots de exceptionella tiderna. Behovet är dessvärre också bara större nu i och med att många unga blivit utan sommarjobb och många familjer har det ekonomiskt kämpigt.

Ett annat argument emot reformen är större undervisningsgrupper. Men det visar endast att behovet är reellt. Vi ska inte offra en del unga för flertalets bästa, tvärtom måste reformen genomföras så att resurserna räcker till för att garantera alla en utbildning av hög kvalitet. Staten ska givetvis kompensera kommunerna fullt ut för reformens kostnader.

En del säger också att vi istället borde satsa på förebyggande arbete i ett tidigare skede. Enligt mig utesluter det ena inte det andra. Båda behövs och den här regeringen satsar på utbildning från de yngsta till toppforskning. Vi vet ändå att endast riktade stödåtgärder inte har räckt till trots goda försök.

Ekonomiskt handlar reformen om en satsning på 130 miljoner euro per år den dag då alla årskurser omfattas av reformen. 22 miljoner finns med i budgetförslaget för en årskull hösten 2021 och förberedelser. En höjd sysselsättning kompenserar satsningen på sikt samtidigt som andra kostnader minskar då unga vuxna klarar sig bättre.

Det finns förstås otaliga exempel på hur man kan klara sig fantastiskt bra utan utbildning och tvärtom, stå arbetslös med en doktorsavhandling, men strukturellt behövs denna reform för det allmännas bästa. Elaka tungor som kallar reformen för slösaktig vänsterpolitik borde begrunda den positiva inställningen hos Näringslivets forskningsinstitut Etla.

Johan Kvarnström