Regionen reser sig

Västra Nyland 19.11.2021

“Hur blir det med Hangö-Hyvingebanans elektrifiering?”. Den frågan har jag fått en lång tid efter att projektet godkänts och inletts. Eftersom saken har diskuterats i årtionden är det förståeligt att inte tro på förverkligandet innan man ser det med egna ögon. Lyckligtvis är vi där nu. Den här veckan har pålningsarbetet kört igång och underfartsbyggen pågår i bland annat Svartå och Skogby. Då vi dessutom fått Kustbanan grundsanerad till stora delar, nya vägbeläggningar på flera håll i Västnyland, ser arbeten pågå vid avtaget i Läpp och vägbelysningen som byggs på stamväg 51 så kan vi konstatera att vår region inte längre är en vit fläck på kartan då det kommer till fördelning av infrastrukturprojekt.

Med varje satsning skapas synergieffekter och framåtanda. Alla ser att här fixas och pågår utveckling. Först reses några stolpar, transporterna börjar löpa effektivare, vi västnylänningar reser smidigare i vår vardag och i förlängningen reser sig regionen.

Då vi i januari kör hemåt från huvudstadsregionen efter skymning kör vi inte längre in i mörker efter avtaget till Sjundeå. Istället kör vi vidare längs en belyst väg. Det är förstås motiverat framför allt med tanke på säkerheten, men samtidigt bekräftar det vägens viktiga betydelse och aktiva användning.

Det här är värt att fira, vilket också skedde förra veckans lördag då föreningen Pro Ingå ordnade fest med kaffe och tårta vid Ingåport. Ur statens synvinkel är projektet relativt litet, men för Västnyland är det signifikant. Vi är varken vit fläck på kartan eller i mörker längre.

Då vi kör vidare och kommer till Karis är Läpp-avtaget tryggare från och med augusti nästa år, och anpassat för en större mängd trafik. Projektet har en nyttokostnadskvot på 2,0 och är alltså klart samhällsekonomiskt lönsamt. Min filosofi är att ju större investering, desto större krav på lönsamheten. Utifrån detta vore det huvudlöst att satsa miljarder på ett så kallat “entimmeståg” som inte ens närapå betalar in sig själv och inte heller är en effektiv klimathandling. Dubbla spår på ett par avsnitt av Kustbanan är inte heller det mest lönsamma, men kostnaden vore bara en bråkdel av vansinnesprojektets.

Men låt oss köra vidare, mellan Karis och Ekenäs kör vi en bit parallellt med nya cykelvägen. Se där en på flera sätt fin satsning. Sedan vidare till Hangö. I framtiden kan denna resa om allt går väl också göras med direkttåg från Helsingfors, vilket elektrifieringen möjliggör och det finns en efterfrågan på.

Vi ska förstås glädjas åt allt detta, men inte vara nöjda. Snarare ska vi fortsätta jobba och samarbeta för att detta ska vara det nya normala under kommande perioder. Behoven är fortsättningsvis stora. För exempelvis riksväg 25 finns det klara planer för ytterligare vettiga investeringar. Det är uppenbart att trafiksäkerheten lämnar mycket att önska i dagens läge och bland annat det kurviga avsnittet vid Mjölbolsta är inte värdigt en riksväg på långa vägar. Vi har goda skäl att hålla ärmarna uppkavlade.

Johan Kvarnström

riksdagsledamot (SDP), Raseborg