Anförande om trafiksystemplanen - Puheenvuoro liikennejärjestelmäsuunnitelmasta

Riksdagen. Eduskunta. 26.5.2021.

Arvoisa puhemies,

Tämä liikennejärjestelmäsuunnitelma on tärkeä ja historiallinen. Se luo strategisia edellytyksiä pitkäjänteiselle likkennepolitiikalle. Kiitos kaikille jotka ovat osallistuneet tämän suunnitelman valmisteluun - erityisesti ministeri Harakalle. On äärimmäisen tärkeää että tämä kokonaisuus on valmistelu parlamentaarisen ohjausryhmän johdolla.

Vaikka jokainen hallitus tekee omat päätöksensä niin on kaikkien intressissä että on olemassa tämmöinen vakaa strateginen perustus.

Ärade talman,

Inledningsvis vill jag rikta ett stort tack till alla som bidragit till den här riksomfattande trafiksystemplanen, och speciellt till kommunikationsminister Harakka. Det här dokumentet är historiskt. Det är en bra början, en stark grund. En strategisk och långsiktig syn på hur trafiksystemet ska skötas och utvecklas under 12 år.

Det handlar förstås om skapa förutsebarhet och därmed möjliggöra bättre planering. Det handlar också om att göra trafiksystemet mer hållbart och effektivt. Vi socialdemokrater har länge efterlyst och arbetat för en sådan här plan och det är verkligen glädjande att den nu behandlas här i denna sal efter att ha beretts under den parlamentariska styrgruppens ledning, och efter att ha beaktat remissvar och synvinklar från en stor mängd intressegrupper.

Även om varje regering också hädanefter kommer att sätta sin egen prägel på trafikpolitiken så är det bra om vi har en gemensam grund att bygga på, om vi över valperioder kan enas om de stora strategiska linjerna.

Det är av stor vikt att basunderhållet prioriteras, att vi tar hand om och utvecklar vår infrastruktur och har en långsiktig plan för hur vi åtgärdar reparationsskulden - som gäller både vägnätet och bannätet.

Det är också viktigt att vi blir bättre på att använda oss av EU-finansiering, vilket möjliggörs just tack vare långsiktig planering.

Arvoisa puhemies,

Tämä suunnitelma parantaa tosiaan ennustettavuutta ja parantaa Suomen mahdollisuuksia saada EU-rahoitusta liikennehankkeisiin. Yksi tärkeä linjaus on perusväylänpidon rahoituksen pysyvä tasonnosto. 

Olemme tällä kaudella päättänyt hyvistä satsauksista ja suunnitelman mukaan perusväylänpidon rahoituksen vuosittainen taso olisi noin 1,4 miljardia euroa vuodesta 2025 alkaen. Korjausvelan vähentäminen on strateginen tavoite ja tämä suunnitelma tuo näkymän sen hoitamiseen.

Tämän suunnitelman tavoitteet ovat oikeat. Yksi tärkeimmistä on mielestäni seuraava: Uudet liikenneinvestoinnit edistävät kestävää liikennettä ja niistä saatavat yhteiskunnalliset hyödyt ovat suurempia kuin investointikustannukset.

Uskon ja toivon että tämä myös käytännössä tarkoittaa että me priorisoimme sellaisia hankkeita joiden hyötykustannussuhde on hyvä. Erityisesti isoille hankkeille tämä pitää olla vaatimus. Juuri sen takia että meillä ei ole varaa kaikkiin hankeisiin toivelistoilla niin meidän pitää priorisoida tämän mainitun tavoitteen perusteella.

Suunnitelmassa lukee myös viisaasti että, sitaatti “palveluiden osalta toimenpiteet suunnataan siten, että ne saavat aikaan mahdollisimman paljon päästövähennyksiä ja/tai saavutettavuutta suhteessa kustannuksiin.”

Tämäntyyppiset linjaukset ovat juuri mitä me tarvitsemme seuraavan kahdentoista vuoden aikana. On koko Suomen että liikennejärjestelmän yhteiskuntataloudellinen tehokkuus paranee.

Ärade talman,

Det är av stor vikt att den här planen strävar till göra beslutsfattandet i trafikfrågor mer faktabaserat. Det är också av stor vikt att konsekvensbedömningens roll i planeringen betonas.

En sak som kunde tilläggas är behovet av att utreda tillräckligt många alternativ. Till exempel vad gäller järnvägsförbindelsen mellan Helsingfors och Åbo så saknas ännu ett utrett alternativ som dubbla spår på vissa avsnitt av den befintliga Kustbanan.

Ett av de centrala målen för den här trafiksystemplanen är att trafiksystemets samhällsekonomiska effektivitet förbättras. Det står mycket träffande att en strategisk linje är att “nya trafikinvesteringar främjar hållbar trafik och den samhällsnytta som de genererar är större än investeringskostnaderna.” Det här är rätt och riktigt. Ju större kostnader det handlar om, desto större krav måste ställas på samhällsnyttokvoten.

För det så kallade entimmeståget mellan Helsingfors och Åbo finns ännu inte - rätta mig om jag har fel - fakta som visar att samhällsnyttan vore större än investeringskostnaderna som stiger närmare tre miljarder euro. Tvärtom visar Trafikledsverkets utredning att investeringen inte skulle betala tillbaka sig och att miljö- och klimatnyttan vore försumbar. Det är också öppet om behovet på avsnittet påverkas av mer distansarbete.

Vad gäller detta projekt är planen vi nu behandlar främst konstaterande till sin karaktär. Det nämns att projektet sannolikt inte kan förverkligas utan privat finansiering. Frågan är hurdan privat finansiering av vår grundläggande infrastruktur som vore oproblematisk. Den som betalar för något får ofta inflytande, men gällande infrastrukturen ska offentliga sektorn ha ansvar och bestämma suveränt och demokratiskt.

Ärade talman,

Som minister Harakka med flera konstaterat här tidigare så gör vi nu historia. Finlands 12-åriga trafiksystemplan är den första i sitt slag. En långsiktig plan som ger möjlighet till att uppnå mera på ett förutsägbart sätt och med en stark parlamentarisk förankring.