Bostadslösas natt - Asunnottomien yö 2023

Puheeni Karjaalla. Mitt tal i Karis 17.10.2023.

Bästa vänner, hyvät ystävät,

Allting utgår från en bostad, ett hem. Det borde i varje fall vara så, att det finns en trygg plats för precis var och en, ett ställe som kallas hemma. Som du kan lita på att ger dig en pålitlig inramning i livet. Det är mer än bara tak över huvudet och värme. Det är en förutsättning för allt annat vi behöver och strävar efter.

Idag, på bostadslösas natt, är det viktigt att lyfta fram behovet av att åtgärda bostadslösheten. Fenomenet finns också här hos oss även om principen “Bostad först” har gett goda resultat i Finland.

Det handlar inte bara om ett storstadsfenomen. Bostadslöshet förekom i fjol i 96 av våra kommuner. Fenomenet följer av ojämlikhet och de bakomliggande orsakerna varierar mycket. Någon har mist jobbet, en annan blivit vräkt då ekonomin inte gått ihop, en tredje har problem på grund av skilsmässa, en fjärde på grund av sjukdom. Då kriser drabbar oss borde hemmet vara fundamentet att luta sig mot. Om det går förlorat blir också allting annat svårare.

Bostadslöshet är ett dåligt betyg, inte för den som drabbas av det, utan för samhället.

Det är glädjande att bostadslösheten har minskat markant i Finland, men varje fall är ett för mycket. De är närmare 4 000, och långtidsbostadslösa fortfarande över tusen.

Målet måste vara det som regeringen Marin satte upp: att åtgärda bostadslösheten helt fram till 2027. Vi har kommit en bit på vägen, men mycket arbete återstår. Det arbetet försvåras tyvärr till stora delar av högerregeringens planerade nedskärningar och ändringar i bostadspolitiken.

Hyvät ystävät,

Jokaisella on oikeus omaan kotiin. Tämän takia Suomen perustuslaissa lukee, että julkisen vallan tehtävänä on edistää jokaisen oikeutta asuntoon ja tukea asumisen omatoimista järjestämistä.

Asunnottomuus on onneksi vähentynyt Suomessa tasaisesti tällä vuosisadalla. Yksi avaintekijä on kansainvälisesti tunnettu Asunto ensin-malli. Tämä perustuu ajatukseen, että yhteiskunnan tukea tarvitsevalla ihmisellä on oltava ensin pysyvä asuinpaikka, minkä jälkeen muut tukimuodot voidaan ottaa käyttöön.

Myös viime vuonna asunnottomuus väheni. Valitettavasti nuorten asunnottomuutta kuitenkin kasvoi yli sadalla henkilöllä ja tämä on erittäin huolestuttava ja väärä kehityssuunta joka vaatii lisätoimia.

Sanna Marinin hallituskaudella kiinnitettiin erityistä huomioita asumisneuvonnan saatavuuden parantamiseen sekä asunnottomuuden ennaltaehkäisyyn.

Tavoite oli kunnianhimoinen: Puolitetaan asunnottomuus vaalikauden aikana ja poistetaan asunnottomuus kahdessa vaalikaudessa.

Myös Petteri Orpon hallitus haluaa torjuta asunnottomuutta ja mahdollistaa jokaiselle suomalaiselle oma koti.

Oikeistohallitus on kuitenkin lieventänyt asunnottomuuden poiston tavoitetta ja tavoittelee vain pitkäaikaisasunnottomuuden poistamista tällä kaudella.

On joka tapauksessa hyvä, että hallitus välittömästi käynnistää ohjelman pitkäaikaisasunnottomuuden poistamiseksi. Tässä työssä oppositiosta löytyy tukea.

Hallitusohjelmassa on valitettavasti myös kirjauksia, joita emme voi tukea. Siinä on useita asunnottomuuden poistamista hankaloittavia kirjauksia. Nämä ovat muun muassa Ara-asuntotuotannon heikentäminen, erityisryhmien asuntotuotannon heikentäminen ja avustusprosentin leikkaus.

Tämän lisäksi on huolestuttavaa, että Orpon hallitus aikoo puolittaa - siis puolittaa! - asumisneuvonta-avustuksen määräraha neljästä miljoonasta kahteen. Se olisi leikkaus, joka vaikeuttaisi asunnottomuuden poistamista merkittävästi. Eikä se ole taloudellisesti viisasta. Yhden asumisneuvojan työn julkistaloudelle tuottama säästö on vuodessa yli 40 000 euroa, jopa yli 80 000 euroa.

Vieläkin huolestuttavampi on, että muutokset asumis- ja toimeentulotukeen samalla nostavat asunnottomuuden riskiä.

Bästa vänner,

Ett åtgärdsprogram som godkändes förra hösten behöver fortsättningsvis förverkligas. Men det blir svårt, om de hushåll som redan har svårt att få vardagen att gå ihop drabbas av till exempel sänkt bostadsbidrag. Det ökar risken för betalningssvårigheter, hyresskulder och vräkningar, i värsta fall till just bostadslöshet.

Att offentliga medel ska riktas till de mest behövande är i sig klokt. Men säg mig, vilka är det som högerregeringen anser att idag får för mycket stöd?

Avslutningsvis,

Vem tillhör staden? Det är årets viktiga temafråga på Bostadslösas natt.

Vågar vi ha offentliga rum, bänkar, bord, sittplatser, ställen för samvaro, eller slopar vi sådana av rädsla för att där samlas problem? Jag vill säga att det i så fall handlar om problem som vi behöver åtgärda, inte gömma undan.

Vi behöver offentliga rum, mötesplatser som inte är kommersiella. Ställen som inte kostar. Som är för alla.

Kampen fortsätter för ett hållbart fungerande och jämlikt välfärdssamhälle. Ibland är det motvind, och då kämpar vi ännu hårdare. Tack till alla er som ställt i ordning det här.

Kiitos teille jokaiselle.