Regeringen fattar inte beslut om Raseborgs sjukhus (VN-kolumn)
Regeringen fattar inte beslut om Raseborgs sjukhus
Kolumn i Västra Nyland 16.6.2023
Vårdsektorn står inför ett växande behov, men från högerhåll talas inte om behövliga satsningar utan motsatsen. Ingen talar förstås om nedskärningar utan istället ska vården bara ”effektiviseras” och kostnaderna ”indexbromsas”, vilket i praktiken betyder mindre pengar och sämre service. Indirekt leder det till att välfärdsområden och Hus behöver spara. Då är servicenätet i fara. Vad gäller Raseborgs och Borgå sjukhus är det idag Hus som fattar beslut om sjukhusens öde. Inte regeringen, vilket missvisande nog framförts på sistone.
En anonym SFP-källa till hbl.fi (29.5) att SFP behövs i regeringen med tanke på sjukhusen i Svenskfinland:
“Om vi kastas ut och Centern kommer in i stället kommer ingen att bry sig om Ekenäs, Borgå eller Jakobstads sjukhus. Absolut inte. Man måste väga in de här realpolitiska frågorna”. Men hur realpolitiskt är det att påstå att regeringen skulle blanda sig i servicenätfrågor av detta slag? Regeringen fattar inte beslut om de små sjukhusen. De påverkas däremot indirekt starkt av vårdens finansieringsnivå och regionala politiska styrkeförhållanden inom områdena. Att vården skulle få mindre pengar om ett högerparti byttes ut mot ett mittenparti (som svurit på att gå i opposition) är ingalunda säkert. Tryggast vore det förstås med SDP i regeringen eftersom vi har som tröskelfråga att inga nedskärningar görs i vården.
En anonym källa är förstås inte mycket att diskutera. Men den 10 juni hördes samma budskap från SFP:s ordförande Anna-Maja Henriksson. I Svenska Yles webbnyhet säger hon att ”De små sjukhusens ställning försvaras bäst från regeringen” och nämner Raseborg, Borgå och Jakobstad. Det vore väldigt intressant att veta hur detta skulle ske. I skrivande stund har jag inte sett ett nytt regeringsprogram. Vem vet, kanske det överraskar. Fram till den eventualiteten ser påståendet att regeringen avgör servicenätet i Nyland märkligt ut.
Tankarna går kanske till frågan om omfattande jour vid Vasa centralsjukhus. I den spelade regeringspartierna och regionalpolitiken faktiskt en roll. Orsaken är en lag som 2017 slog fast att tolv sjukvårdsdistrikt ska ordna omfattande jour i anslutning till det egna centralsjukhuset. Då SDP blev statsministerparti 2019 infriades löftet om att utöka antalet till tretton och inkludera Vasa. Motiveringen var språkliga rättigheter. Någon motsvarande lag eller förordning som nu avgör ödet för Raseborgs eller Borgå sjukhus finns inte. Därmed inte sagt att all oro vore obefogad. Men det som vi främst har att oroa oss för är nedskärningar i finansieringen och personalens välbefinnande. Att försvaga facket som högern vill hjälper inte personalen det minsta.
Visst finns det förordningar som påverkar sjukhus direkt. Därför behöver till exempel förlossningsavdelningar med färre än tusen förlossningar per år ständigt undantagslov, vilket skapar en ständig osäkerhet. Lojo BB är nu över gränsen, men också om enheten vore strax under så skulle den förtjäna arbetsro och framtidstro. Jag har fört fram och fortsätter föra fram att gränsen borde sänkas ordentligt.
För Raseborgs sjukhus är den viktiga högaktuella frågan om välfärdsområdet ska ta över en del av verksamheten från Hus och i vilken takt. Det är en komplicerad fråga där varje eventuell ändring måste utvärderas noggrant med syfte att se till att verksamheten inte blir mindre omfattande. Målet måste vara att utveckla sjukhuset, men det fattar inte regeringen beslut om hur ska ske, oavsett koalition.
Johan Kvarnström
Riksdagsledamot (SDP)
Raseborg