Anförande om Nato - Puheenvuoro Natosta

Anförande om Nato - Puheenvuoro Natosta

”Suomen tulee jatkaa rauhan puolesta tehtävää työtä ja pitää kiinni siitä, että lainsäädännöllä kielletään ydinaseet alueellamme ja pyrkiä osaltaan vaikuttamaan siihen, että maailmassa olisi vähemmän ydinaseita.”

”Finland bör fortsätta arbeta för fred och hålla fast vid att genom lagstiftning förbjuda kärnvapen på vårt territorium och försöka bidra till en värld med mindre kärnvapen.”

Mitt sista anförande i plenum 2023. Syysistuntokauden viimeinen puheenvuoroni:

Ärade talman, arvoisa puhemies,

Kiitos ulkoministerille hyvästä ja tärkeästä esittelystä.

Suomen Nato-jäsenyydestä seuraa useita yhteistyön syventämistä koskevia sopimuksia, mikä on ollut selvää alusta saakka. Pohjois-Atlantin sopimukseen liittymisen vaikutuksia käsiteltiin viime vuonna Pohjois-Atlantin sopimusta koskevan hallituksen esityksen yhteydessä. Nato SOFAan ja Pariisin pöytäkirjaan liittyminen konkretisoi yhteistyön laajentamista ja syventämistä entisestään. Kaikkien näiden sopimusten solmimisen tarkoituksena on pysyvän rauhan saavuttaminen. Niitä ei solmita ketään vastaan, vaan maamme itsenäisyyden ja turvallisuuden varmistamiseksi.

Nyt ollaan muuttamassa monia lakeja asiassa, johon sisältyy hyvin suuria periaatteellisia ja juridisia kysymyksiä, mikä vaatii erityistä huolellisuutta. On hyvin tärkeää, että Suomen ulko-, turvallisuus- ja puolustuspolitiikan linjan perustana ovat oikeusvaltioperiaate, ihmisoikeudet, tasa-arvo ja demokratia, kuten esityksessä todetaan. Tämän peruslinjan tulee näkyä yksityiskohtien tasolla nyt tehtävissä monissa lainmuutoksissa.

Arvoisa puhemies,

Tässä on kyse pitkän aikavälin kysymyksistä. Esityksessä todetaan välillisten vaikutusten olevan välittömiä vaikutuksia merkittävämpiä. Sopimukset ja lainmuutokset on tehtävä siten, että ne toimivat mahdollisimman hyvin myös olosuhteiden muuttuessa.

On selvää, että niin sanotun lähettäjävaltion joukkojen oikeudellisen aseman on oltava selvä. Kaikki muu olisi kestämätöntä.

Tärkeä kysymys on se, miten laajasta velvoitteesta lainsäädännön kunnioittamisessa on kyse, eli miten isäntävaltion lainsäädäntöä ja määräyksiä sovelletaan kaikkiin sen alueella oleskeleviin.Merkillepantavaa on, että Nato SOFAa ja Pariisin pöytäkirjaa on, esityksen mukaan, käsitelty hyvin vähän oikeuskirjallisuudessa. Tämä asettaa vielä korkeammat vaatimukset huolellisuuden ja seurannan osalta.

Vaikka Suomi ja Nato Yhdysvaltojen johdolla työskentelevätkin yhdessä, on tärkeä ymmärtää kansallisen lainsäädännön ja lähettäjävaltion oikeuksien välinen tasapaino. Esityksessä todetaan, että ”vastaanottajavaltion lainsäädännön kunnioittaminen ei voi johtaa siihen, että yhdessä sovitun toiminnan toteuttaminen estyisi tai siitä tulisi käytännöllisesti hyvin hankalaa”. Ja toisinpäin: sovittu toiminta ei saa olla ristiriidassa lainsäädännön ja kansainvälisen oikeuden kanssa.

Arvoisa puhemies,

kohdassa 6.5 arvioidaan Suomen ja Yhdysvaltojen välillä tehdyn noottienvaihdon merkitystä kuolemanrangaistuksen kiellon kannalta. Siinä käytetään sanaa huomioida. Voimme pohtia, olisiko vahvempi sanavalinta tarpeen.

Erityisesti kuolemanrangaistuksen kiellon osalta lähtökohtana on, esityksen mukaan, kummankin maan lainsäädännön ja kansainvälisoikeudellisten velvoitteiden keskinäinen kunnioittaminen. Seuraavaksi esityksessä todetaan, että osapuolten tarkoituksena on varmistaa mahdollisimman laajat mahdollisuudet puolustusyhteistyöhön. Jos nämä tavoitteet asetetaan vastakkain, kansainvälisen oikeuden tulee voittaa, mutta yhteistyötä kyetään ja on kyettävä tekemään siten, että tällaista vastakkainasettelua ei synny.

Ärade talman,

Jag kommer från Raseborg där Nylands brigad särskilt utifrån garnisonen i Dragsvik har haft och har starkt samarbete med det svenska försvaret. På sistone har även amerikanska soldater besökt området alltmer för gemensamma övningar.  Samarbetet med Förenta staternas marinkår har blivit allt intensivare. Det är inte bort från samarbetet med Sverige. Det ena utesluter inte det andra.

Samarbetet med Sverige är tätt och bör så förbli, vilket bör beaktas nu då samarbetet med USA och Nato fördjupas då vi är Natomedlem. Betydelsen av att beakta detta förstärks om ratificeringen av Sveriges Natoansökan fördröjs ytterligare.

Det finsk-svenska informationsutbytet och vår bilaterala samverkan måste inte bara bestå utan kontinuerligt utvecklas och leva i tiden.

Arvoisa puhemies,

Käsittelyjärjestyksen osalta esitys on selkeä Nato SOFAan ja Pariisin pöytäkirjaan liittymisen suhteen. Mielestäni tällä viikolla tapahtuneeseen DCA-puolustusyhteistyösopimuksen allekirjoittamiseen ja sen rooliin päätösjärjestyksessä voi olla syytä kiinnittää huomiota asian eduskuntakäsittelyssä.

Lisäksi totean, että esityksessä ei mainita ydinaseita. Ehkä se ei ole tarpeenkaan tässä yhteydessä. On selvää, että Suomen tulee jatkaa rauhan puolesta tehtävää työtä ja pitää kiinni siitä, että lainsäädännöllä kielletään ydinaseet alueellamme ja pyrkiä osaltaan vaikuttamaan siihen, että maailmassa olisi vähemmän ydinaseita.

Eli siis: sopimukset tehdään rauhan puolesta eikä ketään vastaan. Nämä kysymykset edellyttävät huolellisuutta ja keskittymistä ihmisoikeuksiin, kansainväliseen oikeuteen ja oikeusvaltioperiaatteeseen.

Ärade talman,

Eftersom detta är mitt sista anförande här i år vill jag önska hela riksdagen en fridfull jul. Med hopp om ett fredligare år i världen 2024.

Kiitos, tack

Anförandet i helhet på svenska:

Arvoisa puhemies, ärade talman,

Med Finlands Natomedlemskap följer flera avtal om fördjupat samarbete, vilket varit klart från början. Konsekvenserna av anslutningen till Atlantpakten behandlades i samband med propositionen om nordatlantiska fördraget 2022. Anslutningen till Nato Sofa och Parisprotokollet konkretiserar ytterligare ett mer omfattande och fördjupat samarbete. Alla dessa våra avtal görs med bestående fred som syfte. Inte mot någon, utan för att trygga vårt lands suveränitet och säkerhet.

Nu ska flera lagar ändras i ett ärende som omfattar väldigt stora principiella och juridiska frågor, vilket kräver stor noggrannhet. Det är väldigt viktigt, som konstateras i propositionen, att Finlands utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiska grundlinje vilar på rättsstatsprincipen, de mänskliga rättigheterna, jämlikhet och demokrati. Denna grundlinje måste återspeglas på detaljnivå i de många lagändringar som följer, i den praktiska tillämpningen och i frågor av principiell natur.

Ärade talman,

Det här handlar om frågor med långt perspektiv i tid. Det påpekas också i propositionen att de indirekta följderna är av större betydelse än de direkta. Avtal och lagändringar måste göras så att de klarar ändringar i omständigheterna så bra som möjligt.

Det är givet att den så kallade sändande statens styrkors juridiska ställning måste vara klar. Allt annat vore ohållbart.

En stor fråga handlar om hur omfattande skyldigheten att respektera lagstiftningen är, alltså om hur värdstatens lagar och föreskrifter tillämpas på alla som vistas inom dess territorium. Det är anmärkningsvärt att Nato Sofa och Parisprotokollet har behandlats i mycket liten omfattning i rättslitteraturen. Detta ställer ännu högre krav på noggrannhet och uppföljning.

Även om Finland och Nato med USA i spetsen arbetar tillsammans är det viktigt att vara på det klara med balansen mellan nationell lagstiftning och den sändande statens rättigheter. I propositionen konstateras att respekten för lagstiftningen i den mottagande staten inte kan ”leda till att den gemensamt överenskomna verksamheten förhindras eller i praktiken blir mycket svår att genomföra”. Samtidigt får inte den överenskomna verksamheten förringa lagstiftning och folkrätt.

Ärade talman,

Under punkt 6.5 i propositionen behandlas betydelsen av notväxlingen mellan Finland och Förenta staterna med tanke på förbudet mot dödsstraff. Ordet beaktas används, frågan är om ett starkare ordval behövs.

Särskilt när det gäller förbudet mot dödsstraff ska ömsesidig respekt för varandras lagstiftning och folkrättsliga förpliktelser vara utgångspunkt. Följande konstaterande i propositionen är att parterna har för avsikt att säkerställa maximal möjlighet till försvarssamarbete. Om dessa mål sätts mot varandra måste folkrätten väga tyngst, men det kan och bör finnas vägar för samarbete där motsättningen inte aktualiseras.

Ärade talman,

Jag kommer från Raseborg där Nylands brigad särskilt utifrån garnisonen i Dragsvik har haft och har starkt samarbete med det svenska försvaret. På sistone har även amerikanske soldater besökt området alltmer för gemensamma övningar.  Samarbetet med Förenta staternas marinkår har blivit allt intensivare. Det är inte bort från samarbetet med Sverige. Det ena utesluter inte det andra.

Samarbetet med Sverige är tätt och bör så förbli, vilket bör beaktas nu då samarbetet med USA och Nato fördjupas då vi är Natomedlem. Betydelsen av att beakta detta förstärks om ratificeringen av Sveriges Natoansökan fördröjs ytterligare.

Det finsk-svenska informationsutbytet och vår bilaterala samverkan måste inte bara bestå utan kontinuerligt utvecklas och leva i tiden.

Ärade talman,

Vad gäller behandlingsordningen är propositionen tydlig vad gäller Anslutningen till Nato Sofa och Parisprotokollet. För mig är DCA-avtalets undertecknande i veckan och dess roll vad gäller beslutsordningen kan behöva mer fokus under riksdagsbehandlingen.

Jag noterar vidare att kärnvapen inte nämns i propositionen. Det är kanske heller inte nödvändigt i sammanhanget. Det är klart att Finland bör fortsätta arbeta för fred och hålla fast vid att genom lagstiftning förbjuda kärnvapen på vårt territorium och försöka bidra till en värld med mindre kärnvapen.

Summa summarum: Avtalen görs för fred, inte mot någon. Dessa frågor kräver noggrannhet och starkt fokus på mänskliga rättigheter, folkrätten och rättsstatsprincipen.