Festtal - Socialdemokratiskt Forum 60 år
Socialdemokratiskt Forum 60 år
14 november 2024 Helsingfors
Johan Kvarnström
Bästa kamrater, bästa progressiva jubilar!
60 år är en tacksam ålder för en politisk historisk översikt - men jag tänker ta mig friheten att fokusera mer på samtiden och framtiden. För under dessa decennier är det en kunskap, en förändring som sticker ut i sin betydelse för mänskligheten: den av människan förorsakade klimatförändringen.
Visst, digitaliseringen är enorm, och växer med artificiell intelligens, men den globala uppvärmningen är den största övergripande frågan. En fråga som går hand i hand med frågan om biologisk mångfald. En fråga som inte är skild från frågor om ekonomi, klass, utbildning, social- och hälsovård, trafik och så vidare utan tvärtom ett akut perspektiv i alla sektorer.
Här behövs devisen ”tänk globalt, agera lokalt”. Det gör Socialdemokratiskt Forum föredömligt. Det är fint och glädjande att SDP har två så aktiva svenskspråkiga partiavdelningar här i huvudstaden.
Så, vi börjar med att tänka globalt.
Tänk er världskartan. Tänk er att varje land som är klimatneutralt är färgat i grön färg, eller varför inte en rödgrön blandning - för som jag brukar säga är det rättvist gröna rött. Tänk er vidare att övriga länder är färgade i dyster grå färg. I dag, årtionden efter att vi fick kunskap om klimatförändringarna finns det ytterst få länder i världen som inte är grå på en sådan karta.
De klimatneutrala länderna är ofta väldigt små, som Bhutan och Surinam. Av länder med större befolkning än två miljoner finns endast tre klimatneutrala: Gabon, Panama och Madagaskar.
I Gabon spelar oljeexporten en enorm roll och landet är allt annat än fritt och hade en militärkupp i fjol. Panama är i ett speciellt läge med sin kanal, bevarar lyckligtvis mycket regnskog, men framställer ännu el med fossila bränslen och därtill är barnarbete ett stort problem. På Madagaskar går utvecklingen tyvärr i fel riktning på grund av avskogning. Världskartan är alltså i praktiken grå.
Därför vore det av stor vikt om vi lyckades nå det mål som slogs fast i regeringen Rinnes och regeringen Marins regeringsprogram: Att Finland ska nå klimatneutralitet 2035 och bli världens första fossilfria välfärdssamhälle.
Då skulle det lysa grönt på kartan ens på ett land. Då skulle vi lättare kunna få med oss hela EU. Vi har moraliskt ansvar och ekonomiska incitament att göra den nödvändiga omställningen så tidigt som möjligt, och det måste ske rättvist. Det blir dyrare att anpassa sig till klimatförändringarna i efterhand. Lidandet blir då obeskrivligt, speciellt för fattiga länder som inte är de som förorsakat de stora utsläppen.
Det är egentligen sjukt att vårt mål ännu på 2020-talet är i motvind och att hela frågan är i skugga trots att extremväder blir vanligare och fjolåret blev mätningshistoriens hetaste.
Nu fokuseras mer på säkerhet, heter det. Men få saker kommer att skapa så mycket konflikter och instabilitet som en global uppvärmning på flera grader - och dit är vi på väg just nu.
Men vi ger oss inte. Vi agerar. Inte minst lokalt.
Vi använder det kommunalpolitiska svängrum som finns för att främja jämlikhet och hållbarhet. I många fall är kommunerna mer ambitiösa än staten. Städer och kommuner kan visa vägen och sätta exempel. Helsingfors är ett bra exempel på detta. Staden går emot statens höjning av patientavgifter inom vården.
Finländarnas största oro gäller För övrigt just social- och hälsovårdens situation. Två tredjedelar uppger detta som den största oron. Det här är något som vi i SDP vill prioritera och satsa mer på. Det är etiskt motiverat, och det är vettigt i längden även ekonomiskt.
Regeringens politik är däremot kortsiktig. Även om det är sant att åtgärder som vidtas är strukturella så är de inte strukturella på ett sätt som stärker jämlikheten, inte på ett sätt som är rättvist och höjer sysselsättning och stärker tilliten på arbetsmarknaden.
De i utsatt position lider oskäligt. Kön till matutdelningen blir längre. Kollektivtrafiken blir dyrare. Litteraturen lider av flera nedskärningar, kulturen i stort likaså.
Lokalt agerande sätter press på regeringen. Som då den fick lov att backa från att delvis slopa andra stadiets avgiftsfrihet, en av de stora viktiga reformerna förra perioden.
Bästa festdeltagare,
Jag ska inte upprepa sådant som jag och andra sade på FSD:s kongress nyligen. Istället en kort komplettering till den utrikespolitiska debatten.
Vi är i Finland i stort väldigt eniga i stödet till Ukraina och det är rätt och viktigt. Däremot har vi konflikten och misären i Gaza som vi behandlade på kongrssen. Och exemplen är fler.
Bland de mest försummade konflikterna hittar vi Sudan där inbördeskrig pågår sedan våren 2023. Där råder världens största hungerkris. Omkring 25 miljoner människor har brist på mat och dricksvatten. Tystnaden är ändå kompakt.
Det är den inte vad gäller det amerikanska presidentvalet. Det rabaldret hörs världen över.
De globala storföretagens makt antar nya proportioner då en Elon Musk blir något slags departementschef i Trumps USA. Det valet har analyserats sönder och samman redan, men en sak som inte varit med i debatten så mycket den här gången är vilken roll sociala medier spelar, för att inte tala om hur algoritmerna fungerar, och hur AI-genererat material påverkat.
Vi vet i varje fall att män tenderar bli mer konservativa än kvinnor. Och den här veckan fick vi här i Finland chockerande nyheter om hur en del av männen, en allt för stor del av männen, förhåller sig till våld mot kvinnor. Vi behöver empatiforstran, attitydförändring, ansvar av digijättarna och vi behöver en stark välfärd i tiden.
Risken som nu föreligge rär att politiska partier tänker till exempel att ja, det där med fokus på mänskliga rättigheter och sånt som Kamala Harris körde med, det fungerade inget vidare, vi kanske borde tona ner sådant, och klimatfrågan också och fokusera på vårt svar på de ekonomiska frågorna.
Men vi ska förstås aldrig svika våra ideal och värderingar. Och det där är ju långt kampanjtaktik. Det är sant att värderingar inte räcker för att vinna val. Men de får inte överges. De måste bara kompletteras med konkreta svar på arbetarklassens utsatta läge i tider av utbudsdriven inflation som tacklats med räntehöjningar, en löneutveckling som inte kompenserar för höjda utgifter. Demorkaterna borde ha kunnat bättre, vi ska kunna bättre i framtida val.
Så avslutningsvis, bästa kamrater,
Mot seger i vårens val, för behovet av en socialdemokrati i tiden är enormt. Det handlar om hur folk får sin vardag att gå ihop. Det handlar helt konkret om att alla ska ha råd till grundläggande saker som mat och medicin. Det handlar om anständighet. Och dessa frågor om välfärden är starkt förbundna med klimat- och miljöfrågan. De måste lösas sammanbundet.
Då jag för ett par år sedn fick uppdraget att för Kalevi Sorsa-stiftelsen fick i uppgift äran att skriva om socialdemokrati på 2020-talet skrev jag att rörelsens viktigaste uppgift detta årtionde är en rättvis grön omställning. Och jag tog avstamp i ett citat av Naomi Klein. Hon konstaterar att industrisocialismen har utgjort en katastrof för miljön, men att en gränslös kapitalism bär huvudsaklig skuld för klimatkrisen och att länder med starkt socialdemokratisk tradition har några av världens mest visionära miljölagstiftningar. Och sedan kommer det, citatet:
“Därav kan vi dra slutsatsen att socialismen inte nödvändigtvis är ekologisk, men att däremot en ny form av ekosocialdemokrati, som är ödmjuk nog att lära av ursprungsfolken vad gäller plikten gentemot framtida generationer och att allt liv är sammankopplat, tycks utgöra mänsklighetens bästa chans till kollektiv överlevnad.”
Låt oss kavla upp ärmarna och jobba för det i val efter val i denna märkliga och avgörande tid, där engagemang föder hopp.
Jag tackar för inbjudan och äran att få hålla festtalet här idag och önskar er allt gott. Förhoppningsvis blir det proppfullt på Zinkeller på SF:s framtida månadsmöten och ni får fira följande jubileum i en större sal här i byggnaden.