Kustbanans utveckling är bästa alternativet. Rantaradan kehittäminen on paras vaihtoehto.

Tämä otsikko on mitä osuvin: “Väylävirasto lyttää Tunnin junan tylysti: ei ole erityisen ympäristöystävällinen tai edes taloudellinen” (TS 8.10.2020). Kyseestä on Väyläviraston hankkearviointi “Tunnin junasta”.

On totta, että kaikki Turun ja Helsingin välisen nopean junaratayhteyden arvioitu rakentamisvaihtoehdot lyhentävät matka-aikaa, ja Espoo-Salo-oikoradan rakentamisella matka-aika lyhenisi eniten. Mutta: se on myös se vaihtoehto joka syö eniten luontoa ja se on valtavan kallis, eikä mitenkään tehokasta ilmastotekoa. Kuten sanoin Uusi Suomi-lehdelle syyskuussa: “Haluan kehittää Rantarataa. Tunnin junasta on tullut ilmastotoimien iso symboli, mutta luvut eivät täsmää. Menee todella monta vuotta, ennen kuin Tunnin junan rakentamisesta aiheutuva hiilijalanjälki on kompensoitu. Kaikki joukkoliikennehankkeet eivät ole oikeasti hyviä ilmastolle”.

Mielestäni meillä ei ole varaa investoida 3,4 miljardia euroa hankkeeseen, jonka hyöty-kuhdannussuhde on 0,44. Se ei olisi taloudellisesti järkevää. Raportista selviää että se ei myöskään olisi kovin ympäristöystävällinen investointi. Jää vielä nähtäväksi mitä hankeen uusi ympäristövaikutusten arviointi tuo esiin.

Nykyisen Rantaradan kaksiraiteistamisen hyöty-kustannussuhde on toki vielä huonompi (0,04). Mutta Väylävirasto toteaa että “Espoon kaupunkiradan ja Kupittaa–Turku-kaksoisraideosuuden jälkeen seuraavaksi kannattavin osa on Rantaradan parantaminen, jonka hyöty-kustannussuhde on 0,70.”

Rehellisesti: kaikkiin investointiin joiden hyöty-kuhdannussuduhde on alle 1, pitää suhtautua lähtökohtaisesti kriittisesti. Ja mitä isompia rahasummia, sitä kriittisempi arviointi tarvitsemme.

Se mikä puuttuu Väyläviraston selvityksessä on meidän alueen nostama vaihtoehto, eli se että Rantarataa parannetaan ja rakennetaan osittain kaksiraiteisena jotta voidaan nopeuksia nostaa ja mahdollisesti lisätä vuoroja. Menossa oleva peruskorjaus parantaa liikenteen sujuvuutta Rantaradalla jonkin verran. Hyödymme myös Espoon kaupunkiradasta ja tietenkin Kupittaa-Salo-yhteyden kehittämisestä. Jos tämän lisäksi rakennetaan kaksoisraiteet parille paikalle Rantaradalla niin pääsemme pitkään murto-osalla “Tunnin juna”-hankkeen kustannuksista.

Kuten Suomen Luonnonsuojeluliitto totesi Rantarata-seminaarissa Helsingissä 2019: Uudet radat syövät paljon luontoa, vanhojen väylien kunnostus on ekotehokasta.

Se on myös taloudellisesti viisainta. Nykyisten ratojen kehittäminen on kannattavinta.

Taistelu Rantaradan eduksi jatkuu!

_____________________________________

Trafikledsverkets utvärdering av alternativen för en snabb tågförbindelse mellan Åbo och Helsingfors är ingen stämningshöjande läsning för de som stöder det så kallade “entimmeståget”.

Av de utredda alternativen är inget i sig lönsamt. I ärlighetens namn inte heller alternativet med dubbla spår längs hela Kustbanan, men det är inte heller vad vår västnyländska  region eftersträvar. Vi vill istället se en effektivare satsning på dubbla spår på ett par avsnitt längs Kustbanan, och ett utvecklande och fortsatt grundsanering av densamma, för att få trafiken att löpa smidigare och snabbare. Detta, tillsammans med den grundsanering som pågår och bör fortsätta, samt byggande av Esbo stadsbana och en utveckling av sträckan Kuppis-Salo ger mycket mer för pengarna än banan via Lojo.

Enligt den nya rapporten skulle kostnadsnyttoförhållandet för Esbo-Salo-banan via Lojo vara 0,44 (allt under 1 är olönsamt). Ibland kan även sådana satsningar vara berättigade, men de är då inte investeringar i ordets sanna betydelse. Det är dock givet, enligt mig, att vi inte har råd att satsa 3,4 miljarder euro på ett så ekonomiskt vanvettigt projekt. Ju större summor, desto större krav måste vi ställa på våra trafiksatsningar, speciellt då vi har en betydande saneringsskuld på både väg- och järnvägsnätet.

Det är dessutom, enligt rapporten, inte ens särskilt miljövänligt att bygga en bana via Lojo. Det här förde Finlands Naturskyddsförbund fram redan på seminariet för Kustbanan i Helsingfors 2019: Nya banor äter mycket natur, att renovera det befintliga nätet är ekoeffektivt. Det håller jag med om, och jag beklagar att “entimmeståget” blivit en falsk symbol för ansvarsfull klimatpolitik.

Det finns redan en förbindelse mellan Helsingfors och Åbo. Det bästa, både ekologiskt och ekonomiskt, är att utveckla det befintliga banavsnittet för en bråkdel av Lojo-banans kostnad på flera miljarder. Jag hoppas och tror att den nya rapporten påverkar människors och andra beslutsfattares bild av “entimmeståget”. Även den nya miljökonsekvensbedömningen blir viktig i sinom tid. Frågan är: hur många fler måste välja tåg framför bil i hur många år för att bara byggandet av en ny bana skulle klimatkompenseras? (I den ekvationen måste man också väga in hur trafiken till och från Raseborg skulle påverkas).

Det är i varje fall glädjande att Kustbanans sanering fortsätter, att Hangö-Hyvingebanans elektrifiering framskrider (spaden i jorden och stolpar upp i luften nästa år), att stadsbanan och utvecklingen av Kuppis-Salo-sträckan framskrider. Det gynnar alla.

Kampen för Kustbanans bästa fortsätter!