Dessa tider kräver ansvar av oss alla
(Denna text ingick i Västra Nyland 4.12.2020 och publiceras fritt av mig vid denna tidpunkt enligt överenskommelse med tidningen.)
Johan 4.12 alltså:
För en vecka sedan var det exakt ett år sedan Maarit Feldt-Ranta lämnade oss, och lämnade djupa minnesspår efter sig. Å ena sidan känns det som igår då vi träffades senast, å andra sidan är det som hundra stora händelser sedan. Utan henne vore jag inte där jag är i dag. Hon betonade ofta att detsamma gällde henne, att hon också, precis som var och en av oss, var en länk i en lång kedja.
Den bilden får mig att tänka på Newtons bevingade ord om att han sett så långt för att han stått på jättars axlar. Orden har bärkraft på mer än vetenskapliga upptäckter. Även politiska milstolpar och kulturella genombrott kan härledas tillbaka i tiden.
Då det avgörande steget tas har mycket förberedande arbete gjorts. Det gäller sådant som elektrifieringen av Hangö-Hyvingebanan som det pratats om ungefär sedan jag föddes och som nu äntligen förverkligas. Det gäller mer djupgående saker i samhället som jämställdhetskampens språng i och med Metoo-kampanjen. Den startade en förändringsvåg då dammen brast för tre år sedan och vittnesmål om sexuella övergrepp blev en historisk ögonöppnare.
Vägröjarna är ibland berömda, ibland anonyma och glömda. I senaste avsnittet av Proggispoppen sätter Marianne Laxén Metoo i ett finskt historiskt perspektiv. Som ett slags startskott nämner hon strejken i Voikka 1904. Kvinnor på en pappersfabrik strejkade till följd av arbetsledarens trakasserier. De slogs för sina rättigheter samtidigt som de banade väg för fortsatt kamp. Sedan dröjde det till mitt födelseår 1986 innan Finlands första jämställdhetslag var klar.
Ibland går utvecklingen tyvärr bakåt, som i och med Rysslands avkriminalisering av våld inom familjen och Polens extrema abortlag. Och både globalt och här i Finland har våld i hemmen ökat under coronakrisen. Pågående FN-kampanjen mot våld mot kvinnor, Orange dagar, är absolut nödvändig för att vi alla ska göra mer för att stoppa och förebygga våldet.
Pandemin för även med sig konspirationsteorier och en ekonomisk smäll av historiska mått. Det är en ny situation där beslutsfattare står inför hitintills unika utmaningar även om vi står på jättars axlar. Jag kan inte längre ringa min vän och mentor för råd, men jag är säker på att hon skulle understryka ett starkt fokus på ansvar och stabilitet i dessa tider.
Vid denna tid för ett år sedan förberedde jag och Katarina oss ivrigt inför första självständighetsbal på slottet. I år kretsar tankarna kring krishantering. Jag förstår att många finner det orättvist med samma regler för hela Nyland. Dessvärre är det nödvändigt. Det handlar om spridningsrisken och om att sjukvårdsdistriktets vårdkapacitet inte får äventyras.
Det finns inte alltid perfekta lösningar. Från individnivå till riksdagen gör vi alla vårt bästa. Med en ansvarsfull beslutsamhet kan vi tillsammans se till att julfriden trots allt kan infinna sig. Nästa år må bli ljusare. Vi håller blicken riktad framåt och minns de betydligt större uppoffringar som gjorts av de som kom före oss.
Johan Kvarnström