En minst sagt laddad fråga
(Kolumn i tidningen Västra Nyland 28.1.2022)
Kampanjen för områdesvalet var inte rätt plats för att diskutera bränslepriser - och de som körde in på den vägen krockade ordentligt. De livsavgörande tjänsterna inom social- och hälsovård samt räddningsväsende förtjänade att stå i fokus.
Därmed inte sagt att frågor om de stigande energipriserna vore oviktiga, tvärtom. De är högaktuella och påverkar vardagen. Elpriset har stigit, vilket syns på räkningen om du inte har ett avtal med fast pris, och strax efter årsskiftet överskred literpriset på bensin två euro. Första gången jag tankade i år kostade litern 98:ans bensin symboliskt nog 2,022 euro (12.1, Abc i Ekenäs).
De sammanlagda prishöjningarna utgör ett problem som behöver tas på allvar. Så länge vi är problematiskt beroende av fossila bränslen och påverkas starkt av marknadspriserna på dessa behöver vi bättre mekanismer för att vid behov hugga pristopparna. Orsakerna till fördyringen är flera, men den dominerande är helt klart den stora globala efterfrågan efter den djupa svackan i början av pandemin.
Den som tankar bryr sig inte primärt om orsaker och skyldiga utan om hur den egna ekonomin ska gå ihop. Tillåt mig ändå korrigera en missuppfattning. Oppositionen skriker att det höga bränslepriset beror på denna regerings skattehöjning. Det stämmer inte. Dess effekt är marginell, varför priset inte skenat i och med höjningen tidigare. Det avgörande är världsmarknadspriserna; då dessa nu stigit har skatternas andel av literpriset de facto sjunkit. Däremot står det klart att beslutet som fattades av regeringen Sipilä om att successivt öka biobränslets andel påverkar priset kraftigt i framtiden om ingen ändring görs.
Lösningar då? På trafiksidan är det korta svaret en övergång till fossilfria transporter, vilket vi äntligen har en stark färdplan för. Men det går inte i en handvändning och övergångsperioden får inte bli oskälig.
Bränslets beskattning är en minst sagt laddad fråga, och skatteändringar en svårframkomlig väg där avstickare från regeringsprogram sällan kommer på fråga. Sikten är också bara aningen bättre för att kunna justera nivån på skatteavdrag för bilresor till och från jobbet. Inget alternativ bör ändå uteslutas kategoriskt.
På elsidan nås i varje fall flest bäst. I Sverige har regeringen fattat beslut om en elpriskompensation på sammanlagt sex miljarder kronor till drabbade hushåll. Lösningsmodellen har sina sidor, men är värd att hålla framme som alternativ även i Finland.
En viktig åtgärd har redan tidigare vidtagits av regeringen Marin. Jag tänker på lagarna som dämpar överföringspriserna på el. De trädde i kraft i augusti och har redan en tydlig effekt, men märks områdesvis i olika takt, i delar av vår region först senare. Arbets- och näringsministeriet bedömer att nätbolagens kundavgifter i år sjunker med hela 350 miljoner euro jämfört med 2020. Det året höjde 17 bolag överföringspriset. För i år har endast ett bolag meddelat om höjning medan minst sex stycken går in för en sänkning.
Johan Kvarnström