Remissdebatt om språkberättelsen

Remissdebatt: Regeringens berättelse om tillämpningen av språklagstiftningen 2021.

Lähetekeskustelu: Hallituksen kertomus kielilainsäädännön soveltamisesta 2021.

Ärade talman, arvoisa puhemies,

För det första tack till minister Henriksson för att bland annat lyfta fram behoven inom polisutbildningen ur ett språkperspektiv.

Ja kiitos edustaja Mäkisalo-Ropposelle hyvästä ja tärkeästä puheenvuorosta.

Kertomuksessa kuvataan hyvin maamme suomen- ja ruotsinkielisen sekä saamelaisen väestön todellisuutta. Siinä otetaan huomioon myös maamme viittomakielet ja annetaan ääni muille kielille, joita täällä puhutaan.

Monet asiat kehittyvät oikeaan suuntaan. Vuonna 2017 perustuslakivaliokunta esitti huolensa viittomakielen asemasta. Jo vuonna 2021 valtioneuvoston kanslia sai Kuurojen liiton tunnustuspalkinnon siitä, että se on ollut tiennäyttäjänä viittomakielen tulkkauksen järjestämisessä tiedotustilaisuuksissaan.

Vielä on tietysti paljon tehtävää. Suomenruotsalainen viittomakieli on erityisen haavoittuvassa asemassa.

Lisäksi Suomessa noin 650 000 selkokieltä tarvitsevaa henkilöä, mikä viranomaisten tulee ottaa huomioon. Mutta ehkä myös päättäjien, jotta mahdollisimman moni voisi seurata politiikkaa.

Päivitetyssä kansalliskielistrategiassa on monia työkaluja ja ehdotuksia, joiden avulla työtä voidaan jatkaa. Meidän jokaisen pitää seurata miten strategia toteutuu tulevina vuosina.

Ärade talman,

En annan viktig fråga med flera aspekter är om det nuvarande systemet där man kan registrera sig endast som antingen finskspråkig eller svenskspråkig behöver uppdateras. Många växer upp med bägge nationalspråken i hemmet, i praktiken har de då två modersmål.

Den uppdaterade nationalspråksstrategin ger oss många verktyg och förslag att jobba vidare med.

Var och en av oss behöver följa med hur strategin förverkligas de kommande åren.

Medan nationalspråksstrategin är förnyad bereds fortfarande utarbetningen av ett program för att främja lärandet i det andra inhemska språket. Det är väldigt viktigt i sammanhanget.

Ärade talman,

Vad gäller berättelsens punkt om invandrarnas språkliga integration i samhället och språkinlärning vill jag lyfta fram att vi i Finland bättre måste skapa förutsättningar för integration med svenska som första språk. Möjligheten finns idag, men i väldigt liten skala och det är få berörda som får information om den.

Det betyder inte att personen i fråga inte skulle lära sig finska, landets majoritetsspråk kommer nog in i livet också med tiden.

På tal om att lära sig språk. Det andra inhemska språket som B1-språk tidigarelades från och med augusti 2016 till sjätte klass. Och det är sig bra att börja lära sig språk tidigare, men timresurser tillkom inte i högstadiet, vilket vållat problem som språklärare tydligt framfört.

Berättelsen understryker att situationen är ojämlik för eleverna eftersom kommunerna fattar olika beslut kring hur de redan få timmarna svenska ska fördelas i fyra årskurser.

Ärade talman,

Social- och hälsovårdsreformen och hur den nu ska förverkligas är en fråga med livsviktiga språkliga aspekter. De spårkliga rättigheterna måste tryggas då välfärdsområden tar över anordnaransvaret för social- och hälsovårdstjänster samt räddningsväsende från kommunerna.

Lagstiftningen beaktar språken bra, men mycket ankommer förstås på själva genomförandet och implementeringen.

Samarbetet mellan tvåspråkiga välfärdsområden som har olika ansvarsområden är av vikt, och här finns ett lagsystem som bygger på att samarbetet fungerar.

Lagstiftande makten måste kontinuerligt vara redo att vidta åtgärder vid behov om språkliga missförhållanden uppstår. Det är till exempel möjligt att nationalspråksnämndernas mandat behöver stärkas ytterligare. Det återstår att se.

Berättelsen tar träffande fasta på risker och möjligheter i sammanhanget. Resursfrågan betonas föredömligt i berättelsen. Därtill kommer attitydfrågor och frågor om språkklimat.

Det är sist men inte minst, väldigt viktigt att berättelsen konstaterar att riksdagen förutsätter att situationen för den svenskspråkiga specialomsorgen följs upp för att den svenskspråkiga sakkunskapen och servicen för personer med intellektuell funktionsvariation ska tryggas också i den nya omvärlden och för att resurserna för verksamheten ska vara tillräckliga.

Tack

Kiitos