Internationella kvinnodagen - Kansainvälinen naistenpäivä
Pressmeddelande - Tiedote 8.3.2022 (suomeksi alhaalla)
Kvinnors rättigheter ska stärkas i Finland och i världen
- Internationella kvinnodagen uppmärksammar ojämställdhet och i dag är det tyvärr högaktuellt att betona problemet med att kvinnor är särskilt utsatta i kriser som krig, naturkatastrofer och klimatkrisen, säger riksdagsledamot Johan Kvarnström (SDP).
Sedan Rysslands invasion av Ukraina har över 1,5 miljoner människor flytt Ukraina, de flesta av dem kvinnor och barn. Samtidigt fortsätter läget vara katastrofalt också i bland annat Jemen och Afghanistan.
- Vi behöver göra allt vad vi kan för att hjälpa de som drabbas av krig och förtryck och arbeta för bland annat så kallade humanitära korridorer, säger Kvarnström.
Samtidigt är klimatkrisen också en jämställdhetskris, enligt Kvarnström. Den senaste delrapporten från FN:s klimatpanel visar att människan orsakat klimatuppvärmning som redan nu leder till klimatrelaterade katastrofer och påverkar livet för miljarder människor över världen.
- Klimatkrisen leder till naturkatastrofer och i dem dör enligt FN 14 gånger fler kvinnor och barn än män på grund av att de inte har samma sociala och ekonomiska rättigheter som män, säger Kvarnström.
Delvis positiv utveckling i Finland
På hemmaplan går mycket i rätt riktning inom jämställdhetsområdet. Nyligen presenterades regeringens nya lagförslag om sexualbrott. Lagen är tänkt att träda i kraft 1.1.2023. Reformen förbättrar offrets ställning och fokuset ligger på att den personliga integriteten och sexuella självbestämmanderätten stärks. Lagstiftningen moderniseras och straffen blir hårdare, i synnerhet då det gäller sexualbrotten som berör barn.
En annan viktig förändring är att lagstiftningen om våldtäkt ses över och ändras så att den baserar sig på brist på samtycke. Även då det kommer till andra sexualbrott kommer samtycke bli centralt.
- En samtyckeslag blir äntligen verklighet, bara riksdagen godkänner den efter behandling, och rättar till orättvisor som många lider av idag. Det är vanligt att våldtäktsoffer paralyseras och att gärningsmannen därför inte döms trots brist på samtycke, varpå lagändringen är väldigt, väldigt viktig, säger Kvarnström.
-En annan konkret och välbehövlig förändring är att ingen längre behöver finna sig i att få så kallade dickpicks som man inte önskat. I fortsättningen kan det leda till böter och det får förhoppningsvis slut på beteendet, fortsätter Kvarnström.
Ett annat stort steg åt rätt håll är regeringens familjeledighetsreform som träder i kraft i augusti.
- Familjeledighetsreformen ökar flexibiliteten, ger mera närvarande föräldrar och främjar jämställdheten i arbetslivet. I augusti detta år träder lagen i kraft och det är något att se fram emot. Därtill har en nationell barnstrategi blivit färdig. Målet är ett samhälle som respekterar barnets rättigheter och att skapa en vision för ett barn- och familjevänligt Finland som sträcker sig över flera regeringsperioder, berättar Kvarnström.
Utöver lagstiftning behövs det även attitydarbete för att komma åt grundproblemen samt resurser för att se till att exempelvis antalet skyddshemsplatser är tillräckligt.
- Antalet stödtjänster för offer för våld måste höjas så att det motsvarar behovet och tillräckliga resurser behöver reserveras ur statsbudgeten. Mycket arbete kvarstår för att stärka kvinnors rättigheter och skapa en trygg vardag för alla, inte minst för ekonomisk jämställdhet. Kvinnor är underrepresenterade i bolagsledningar och kvinnodominerade yrken saknar ofta den lönenivå som vore motiverad sett till utbildningskrav och arbetsbild, säger Kvarnström.
--
Naisten oikeuksia täytyy vahvistaa Suomessa ja maailmalla
- Kansainvälinen naistenpäivä kiinnittää huomiota epätasa-arvoon ja valitettavasti tänään on erittäin ajankohtaista korostaa naisten erityistä haavoittuvuutta sodan, luonnonkatastrofien ja ilmastokriisin kaltaisissa kriiseissä, sanoo kansanedustaja Johan Kvarnström (SDP).
Venäjän Ukrainaan tunkeutumisen seurauksena yli 1,5 miljoonaa ihmistä on paennut Ukrainasta, heistä suurin osa naisia ja lapsia. Samaan aikaan muun muassa Jemenin ja Afganistanin tilanne jatkuu katastrofaalisena.
- Meidän on tehtävä kaikkemme auttaaksemme sodan ja sorron uhreja ja edistääksemme muun muassa niin sanottujen humanitaaristen käytävien avaamista, Kvarnström sanoo.
Myös ilmastokriisi on Kvarnströmin mukaan tasa-arvokriisi. YK:n ilmastopaneelin viimeisin väliraportti osoittaa, että ihminen on aiheuttanut ilmaston lämpenemistä, joka on jo nyt johtanut ilmastokatastrofeihin ja jolla on vaikutuksensa miljardien ihmisten elämään maailmassa.
- Ilmastokriisistä seuraa luonnonkatastrofeja, joissa kuolee YK:n mukaan 14 kertaa enemmän naisia ja lapsia kuin miehiä, koska heillä ei ole samoja sosiaalisia ja taloudellisia oikeuksia kuin miehillä, Kvarnström sanoo.
Suomen kehitys osittain positiivista
Kotimaassa sukupuolten tasa-arvo on mennyt paljolti oikeaan suuntaan. Hallitus esitti hiljattain uuden lakiehdotuksensa seksuaalirikoksista. Laki on tarkoitettu tulemaan voimaan 1.1.2023. Uudistus parantaa uhrin asemaa ja painottuu henkilökohtaisen koskemattomuuden ja seksuaalisen itsemääräämisoikeuden vahvistamiseen. Lainsäädäntöä nykyaikaistetaan ja rangaistukset kiristyvät erityisesti lapsiin kohdistuvissa seksuaalirikoksissa.
Toinen tärkeä muutos on raiskauslainsäädännön uudistaminen ja muuttaminen suostumuksen puutteeseen perustuvaksi. Myös muiden seksuaalirikosten yhteydessä suostumus tulee olemaan keskeistä.
- Suostumuslaki toteutuu vihdoin, kun eduskunta on sen hyväksynyt. Laki korjaa epäoikeudenmukaisuuksia, joista monet kärsivät tänä päivänä. On yleistä, että raiskauksen uhrit lamaantuvat, jolloin rikoksentekijää ei tuomita suostumuksen puutteesta huolimatta, minkä takia lain muuttaminen on erittäin tärkeä, Kvarnström sanoo.
- Toinen konkreettinen tarpeellinen muutos on se, että kenenkään ei enää tarvitse joutua tahtomattaan vastaanottamaan niin sanottuja dick pick-kuvia. Jatkossa peniskuvien lähettämisestä luvatta voi seurata sakkoja ja tällainen käyttäytyminen toivottavasti loppuu, Kvarnström jatkaa.
Toinen merkittävä askel oikeaan suuntaan on elokuussa voimaan tuleva hallituksen perhevapaauudistus.
- Perhevapaauudistus lisää joustavuutta ja vanhempien mahdollisuutta olla läsnä sekä edistää tasa-arvoa työelämässä. Laki tulee voimaan tämän vuoden elokuussa ja sitä odotetaan innolla. Lisäksi kansallinen lapsistrategia on valmistunut. Tavoitteena on lapsen oikeuksia kunnioittava yhteiskunta ja vision luominen lapsi- ja perhelähtöisestä Suomesta sekä toimet, joita viedään eteenpäin yli hallituskausien, Kvarnström kertoo.
Lainsäädännön lisäksi tarvitaan asennetyötä perusongelmien ratkaisemiseksi ja resursseja esimerkiksi turvakotipaikkojen riittävyyden varmistamiseksi.
- Väkivallan uhrien tukipalveluiden määrää on lisättävä tarvetta vastaavaksi ja valtion budjetista on varattava tähän riittävät resurssit. Naisten oikeuksien vahvistamisessa, turvallisen arjen luomisessa kaikille, ja erityisesti taloudellisen tasa-arvon saavuttamisessa on vielä paljon tehtävää. Naiset ovat aliedustettuina yritysjohdossa ja naisvaltaisissa ammateissa on usein ongelmia koulutusvaatimusta ja työnkuvaa vastaavan palkkatason saamisessa, Kvarnström sanoo.