Mer än våra tankar är med Ukraina

Vad som skett den senaste veckan är historiska händelser som får långtgående konsekvenser. Går vi mot en ny era av väpnade konflikter och instabilitet? Eller går vi mot ett ännu mer enat Europa och får se ett avgörande bakslag för diktatorisk politik efter den blodiga skamlöshet som nu utspelar sig? Vi vet inte hur Rysslands förkastliga invasion av Ukraina slutar, men vi vet redan nu med säkerhet att det säkerhetspolitiska läget för hela Europa har förändrats i grunden.

EU har för första gången beslutat att finansiera vapen till ett land under attack. Och här i Finland har republikens president Sauli Niinistö på enhälligt förslag av statsrådet beslutat skicka vapen till Ukraina. Mycket mer än våra tankar är således med Ukraina.

Kriget väcker förstås känslor och en uppsjö av tankar om bland annat sanktionerna. Om den problematiska europeiska importen av rysk energi. Om behovet av att hjälpa de ukrainska flyktingarna. Om att inte stämpla det ryska folket då landet faktiskt inte har riktig demokrati (och hur modiga är inte demonstranterna där!). Om de andra kriserna som nu faller i skugga. Om att säga stopp inom kultur och idrott. Och om hur Ukraina har försvarat sig med den speciella kraft som bara en helhjärtad folkvilja kan uppbringa.

Vi funderar alla på åtminstone en del av dessa frågor och måste agera enligt bästa förmåga för att göra det lilla vi kan för en fredligare värld - i vår vardag. Som riksdagsledamot får jag en stor mängd brev som andas rädsla, vilket är helt förståeligt. Men vi får inte i panik, som en del föreslår, till exempel lämna internationella avtal om att minska användningen av minor. De dödar nämligen bevisligen mest civila och ofta barn. Mitt Finland sysslar med minröjning, inte motsatsen.

De största reaktionerna handlar ändå förstås om Nato. Vid en kris av detta slag ökar både diskussionen om och stödet för militära allianser. För första gången stödjer en majoritet av finländarna nu ett medlemskap. Ett ökat stöd noteras även i Sverige, fast inte lika starkt. Och även Sverige, vår närmaste i säkerhetsfrågor, fattade ett historiskt beslut om vapen till Ukraina.

Mycket förändras alltså i rask takt, se bara på Tysklands totala kursändring. Landet beslöt förra veckan både att lägga naturgasledningen Nord Stream 2 på is och att satsa 100 miljarder euro på sitt försvar i år. Så nyligen som 2019 blev det rubriker då Tyskland ökade försvarsutgifterna med 5 miljarder euro. Nu ökar de alltså i ett slag med nästan 50 miljarder.

Nu gäller det att med huvudet kallt så grundligt som möjligt utvärdera det nya och snabbt förändrande läget, som kan påverka flera linjer vi tidigare hållit för givna. Och hålla fast vid våra mest grundläggande värderingar. I måndags var det på dagen 36 år sedan Olof Palme mördades och jag tänkte då på aktualiteten i hans bevingade ord: “Folkens längtan efter frihet kan icke nedslås med våld. Den kommer att leva och den kommer att segra.”

Johan Kvarnström

Västra Nyland 4.3.2022