Fler kriser att hantera (VN-kolumn)

Västra Nyland 8.4.2022

Fler kriser att hantera

Vi är mitt i en tid då kriser inte avlöser varandra. Nya bara tillkommer. De har likheter och olikheter och bör inte ställas mot varandra. Tvärtom har de ofta starka samband, varpå vi behöver höja blicken för att kunna se hur de hänger ihop och sätta saker i perspektiv.


Det mest grundläggande är en beboelig planet. Klimatkrisen leder till förödande naturkatastrofer och torka som i sin tur leder till bland annat flyktingkriser. På lång sikt blir ordnade civilisationer en omöjlighet om de globala utsläppen inte bromsas hårt. Ur ett klimatperspektiv är förändringen ultrarapid, men från vardagen sett är den globala uppvärmningen så långsam att den sällan möts som mänsklighetens ödesfråga.


Alla goda tings förutsättning är vidare fred och kärnvapen är vårt andra stora hot. Krigen i världen har lyckligtvis minskat över tid, men förutom Rysslands avskyvärda anfallskrig mot Ukraina har det under senaste år ändå varit krig av olika slag i ett tjugotal länder. Afghanistan har världen följt noga i och med att USA lämnade landet i fjol och många chockades över hur lätt talibanerna återtog makten. Färre associerar krig till Mexiko, men där är det riktigt blodigt. I drogkriget mellan staten och drogkarteller har uppskattningsvis över 350 000 människor dödats på 15 år. Etiopien är också i topp i antal dödade, detta på grund av inbördeskrig. Detsamma gäller Jemen.

 

Då kommer vi till våra grundläggande behov som mat. Hungerkrisen är mest katastrofal i just Jemen och därtill i Kongo-Kinshasa, Sydsudan, Syrien och Nigeria. I Jemen lider miljoner av hunger och en halv miljon barn under fem år lider av akut, livshotande näringsbrist. En stor del av maten som ändå finns i landet kommer från Ukraina. I och med Putins krig kan miljontals därför snart dö i svält om inte omvärlden är snabbt handlingskraftig.


Att Finland påverkas betydligt mindre betyder inte att de kriser som nu drabbar oss vore oviktiga. Regeringen Marin har redan fattat nödvändiga beslut om stödpaket till jordbruket och transportbranschen. Samtidigt drabbar den eskalerande energipriskrisen även hushåll hårt, varpå kompensationerna som presenterades kort innan Putins krig behöver försnabbas och kompletteras. Annars blir vardagens kamp en omöjlig ekvation för många, och vi går in i en negativ spiral.


Samtidigt är koronakrisen allt annat än över. Den har lärt oss mycket, framför allt om vårdsektorns enorma betydelse. Strejken som inleddes för en vecka sedan vittnar verkligen om en välfärdskris. En del säger att strejkarnas lönekrav är ekonomiskt ohållbara. Men det är tvärtom ohållbart att fortsätta som förr med växande vårdarbrist.


I alla dessa kriser är kvinnor i regel särskilt utsatta. Vi har verkligen en global jämställdhetskris och i den ojämna resursfördelningen också en jämlikhetskris. Misströsta ändå inte. Framstegen är många, utvecklingen även positiv. Att kriserna hänger ihop har nämligen också en god sida: då vi löser en kris har vi enormt mycket lättare att lösa en annan.

Johan Kvarnström

Johan Kvarnström