Folktingets session 2022

Jag fungerar som II vice ordförande i Folktinget, här med ordförande Sandra Bergkvist (SFP).

Den 7 maj samlades Folktinget till session i Helsingfors och bland annat den framtidsstrategi vi arbetat länge med blev behandlad och godkänd. Tack alla! Nedan mitt anförande i strategdebatten. Jag höll också ett anförande i allmänpolitiska debatten, men detta från huvudet spontant och inte nedskrivet. Men Arbetarbladets rapport hittas här.

Tack ärade talman, bästa folktingsledamöter, bästa vänner,

Tack till tidigare talare för presentationen och tankarna om denna viktiga handling.

Det är glädjande att strategiarbetet har nått så här långt. Jag hoppas och tror helt klart att vi innan dagens slut har godkänt en långsiktig strategi med djärv vision, klar värdegrund och centrala mål definierade, en helhet som på sikt stärker Folktingets verksamhet, påverkningsmöjligheter och utveckling. Föreliggande förslag är en stark grund med alla förutsättningar för detta.

Den socialdemokratiska gruppen tackar alla involverade, alla som bidragit till arbetet med strategin så här långt, kansliet, konsulten, alla som bidragit till omvärldsanalysen som låg till grund och förstås och framför allt alla förtroendevalda.

Processen förtjänar beröm. Den har varit inkluderande, med de stora strategidagarna i Åbo som en grund för arbetet och social höjdpunkt för diskussionerna. Hela styrelsen har vidare varit starkt involverad i varje ordval och nu ska sessionen behandla frågan.

Tillvägagångssättet har också varit logiskt, att utgå från en bred omvärldsanalys och utifrån den och Folktingets lagstadgade uppgifter blicka framåt modigt.

Som så ofta med strategiarbeten är det först arbetsamt att samla in material och analyser, tankar och visioner och sedan krävande att välja ut det väsentligaste.

En enorm mängd tankar ska ventileras, bollar kastas upp i luften, målsättningar prövas och alla perspektiv beaktas och testas, alltså så mycket material som möjligt ska tas fram - för att sedan skalas av så mycket som möjligt, så att allt kokas ner till ett koncist dokument där prioriteringar och fokus syns tydligt framträdande.

Visionen i föreliggande förslag lägger ribban högt. Den talar enligt förslag inte om bara hurdant Folktinget är 2030 utan ett hurdant Finland Folktinget har bidragit till att skapa fram till dess. Vi tillskriver oss alltså en betydande roll. Bra så!

Värdegrunden ska enligt förslag vila på de tre värderingarna: jämlikhet, professionalitet och öppenhet. Dessa omfattar vi socialdemokrater varmt.

Jämlikhet är vår hjärtesak som ni vet. Och det är klart det är någonting oerhört viktigt då de kommer till språk.

Professionalitet likaså, och visst är Folktinget en expertorganisation. En pålitlig sådan. Denna prägel ska vi värna om och utveckla.

Öppenhetens viktiga roll kan aldrig understrykas nog. Öppenhet motverkar mygel, och stärker kommunikationen. Öppenhet välkomnar, förebygger så kallad sluten verkstad. Det är viktigt att vi jobbar kreativt, som lag, över partigränser i Folktinget.

De centrala målen fokuserar på intressebevakning, utbildning, Norden och växelverkan med det finska Finland. Även detta omfattar vi. I senare skede följer förstås många praktiska frågor om konkret genomförande av målsättningarna. Men nu ska vi hålla blicken höjd. Det är strategins roll.

Strategin och visionen ska ta fram prioriteringar och sedan tas en handlingsplan fram. Vidare är det av stor vikt att Folktingets kommunikationsstrategi ska förnyas utifrån strategin.

Vi anser alltså att strukturen är klar, upplägget fungerar.

Som grupp har SDP inga ändringsförslag, men det handlar givetvis om ett dokument som kan slipas i oändlighet och om enskilda ordval och meningar och formuleringar finns säkert lika många åsikter som människor här.

Ett par mindre saker vill vi ändå påpeka, och ge som vägkost till strategiutskottet.

1.

Under centrala mål är utbildningspunktens rubrik inte direkt ambitiös nu, den säger bara att Folktinget “jobbar för kvalitativa och mångsidiga lärostigar på svenska”. Det gör vi ju redan, så det borde inte vara ett centralt mål för 2030, där kan det vara bra att få in någonting mer ställningstagande och resultatinriktat.

2.

De uppdrag som definieras i lagen är en självklar utgångspunkt och de nämns i konstaterande karaktär i förslaget. Men en nyansskillnad finns mellan lagen och formuleringen i förslaget, som jag beklagar att jag för egen del märkte först nu och inte i styrelsen. I förslaget sägs att “Folktinget främjar Finlands svenskspråkiga befolknings rättigheter genom att utveckla dess kulturella och samhälleliga förhållanden”. Främjande av rättigheter är alltså målet och att utveckla kulturella och samhälleliga förhållanden är ett medel. Detta enligt styrelsens förslag.

Men i lagen står att “Folktinget, har till uppgift att främja Finlands svenskspråkiga befolknings rättigheter samt att arbeta för att utveckla dess kulturella och samhälleliga förhållanden och för att främja svenska språkets ställning i Finland.” Ordvalet “genom” kan alltså med fördel ersättas.

Vidare bör vi alla ställa oss frågan om vi nu bedömer att framtidsstrategin fyller en funktion så här? Inte blir den väl ett papper för skrivbordslådan?

Vi tror att så inte är fallet. Vi tror att strategin kommer att spela en roll som varken ska underskattas eller överdrivas. Det handlar om en utgångspunkt som vi enas om svart på vitt och alltid kan hänvisa till och spegla all verksamhet mot.

Avslutningsvis, bästa session,

Det blir lätt väldigt stora ord och höga förväntningar i den här typen av handlingar. Och samtidigt som vi ska vara modiga och aktiva så måste vi ständigt komma ihåg att om personalen mår bra så gynnas Folktinget. Vi måste komma ihåg att mål, förväntningar och krav måste vara rimliga i förhållande till våra resurser.

Vi förtroendevalda ska inte kräva mer och mer utan snarare ge stöd i prioriteringar och bidra själva enligt bästa förmåga. Tillsammans.

Tack