Bevara samjourerna i Lojo och Borgå, och utveckla - avveckla inte - Raseborgs sjukhus!

Mina tankar om lösningarna:

För det första: nedläggningshoten konkretiseras alltså nu. Medan riksdagen debatterade interpellationen om vårdkrisen på onsdagen blev förslaget till HUS sparlista offentlig och den är väldigt allvarlig, väldigt ödesdiger för Lojo sjukhus, för Borgå sjukhus och också för Raseborgs sjukhus, för. Det handlar förstås endast om ett tjänstemannaförslag, likväl måste vi alla dels tydligt säga vilka åtgärder vi inte accepterar, dels erbjuda lösningar.

Bland de allvarliga förslagen finns en stängning av samjouren i Lojo, vilket äventyrar förlossningsavdelningen som i detta skede ändå inte nämns, och en stängning av samjouren i Borgå. Dessutom skulle Raseborgs sjukhus profilering ses över så att verksamheten “omorganiseras”, och sjukhuset nämns i samma mening som glesare journät, vilket i sig är oroväckande. Det “svenska campuset” som har utvecklingspotential äventyras alltså, och nuvarande servicenivå likaså. För alla tre sjukhus handlar det hur som helst om stora smällar.

Det här bör hända till näst:

- Alla som finner förslagen förkastliga säger ifrån med emfas! Samtidigt håller vi is i magen eftersom sparförslagen inte är möjliga att förverkliga och en lösning står att finna bara viljan finns.

- Styrelsen för Hus sammanslutningen remitterar sparlistan igen på måndag eftersom den äventyrar patientsäkerheten och konsekvensbedömningen av förståeliga skäl inte ännu finns i alls tillräcklig utsträckning.

- Välfärdsområdena och Helsingfors stad justerar sina budgetramar till Hus uppåt, för Hus får sina pengar av ägarna som är områdena, vilka i sin tur är de som kan få och också har rätt att få mer pengar av staten om lagens rättigheter inte annars kan uppnås. I vårt västnyländska område finns inom SDP ett stöd för detta nu.

- Kommunikationen mellan staten och välfärdsområdena stärks så att det blir klarare för områdena när finansiering tillkommer och hur. Staten ger mer pengar än någonsin till vården nu, men behovet ökar också konstant, kraven likaså samtidigt som den medicinska och teknologiska utvecklingen framskrider på ett sätt som är bra och viktigt, men inte alltid billigare. Tilläggsbudgetförfarande behövs, frågan är när. Omsorgsminister Aki Lindén (SDP) hade möte med välfärdsområdenas direktörer i veckan, vilket förhoppningsvis ger bättre gemensam syn på lösningarna.

- Se till hela ekonomiplanens tid, inte bara ett historiskt ödesmättat år då en stor reform träder i kraft. Det är fel tid att göra kortsiktiga beslut då det hör till saken att det råder viss osäkerhet då en så här enorm reform äger rum.

- Alla kriser inom social- och hälsovårdssektorn behöver en myriad av lösningar som behöver samspela. Det finns ingen enskild mirakelmedicin. Mycket har redan gjorts och gör, men ger resultat eller bättre förutsättningar med fördröjning, vissa saker dock redan nu, och mycket av detta lyfte minister Lindén upp i onsdagens interpellationsdebatt. Jag skriver om lösningsförslagen i min kolumn i Västra Nyland denna veckas fredag.

Kampen fortsätter! Taistelu jatkuu!

Johan