Regeringens bostadspolitik ökar risken för segregation - Johan Kvarnström listar tio problematiska punkter
Kolumn på arbetarbladet.fi 4.11.2023
Regeringens bostadspolitik ökar risken för segregation - Johan Kvarnström listar tio problematiska punkter
Regeringens bostadspolitik har hamnat i skuggan av regeringens nedskärningar och arbetslivspolitik. På sikt kan de ändringar som nu görs ändå ha långtgående och väldigt allvarliga konsekvenser.
För det första kan vi se på budgetförslaget för 2024 och miljöministeriets helhet “Samhällen, byggande och boende”. Den anvisas 70 procent mindre än i årets budget. ARA-understöden minskar ännu mer.
För det andra gör regeringen en stor ändring då Statens bostadsfond (VAR) som hittills har stått utanför statsbudgeten dels ska omfattas av utgiftsramen, dels tömmas på 800 miljoner euro under pågående period för att förverkliga en del av regeringens investeringsprogram. Investeringarna har till stora delar goda syften, men medlen i statens bostadsfond behövs för boende, för att främja bostadsproduktion till överkomligt pris, underhåll av bostäder och utveckling av bostadsområden. Detta är högaktuellt nu, men även överlag bör bostadspolitiken ha långsiktighet och förutsägbarhet som rättesnöre.
För det tredje ämnar regeringen stoppa byggandet av nya bostadsrättsbostäder. Dessa utgör en mellanform och boendeform som är viktigt bland annat för att minska segregation. De har en bostadspolitisk betydelse särskilt i tillväxtorter.
För det fjärde gör regeringen som bekant nedskärningar i bostadsbidraget, vilket tvingar tusentals personer att leva på utkomststöd och en del av dessa blir tvungna att flytta.
För det femte äventyras arbetet mot bostadslöshet av att regeringen halverar stödet för boenderådgivning trots att denna visat sig vara kostnadseffektiv. Finansieringen halveras alltså i en tid då stigande boendekostnader och hyreshöjningar samt sänkta bostadsbidrag kan öka behovet av boenderådgivning för att förebygga vräkning.
För det sjätte planerar regeringen att avveckla det viktiga förortsprogrammet. Hela 1,5 miljoner finländare bort i förorter och programmet spelar en viktig roll för att öka invånarnas välfärd och delaktighet, främja bostadsområdenas livskraft och trygga en god nivå på tjänsterna och boendet. Framför allt är det viktigt för att förebygga segregation av bostadsområden.
För det sjunde minskar beloppet av investeringsunderstöd som riktas till hyresbostäder för grupper med särskilda behov markant under ramperioden.
För det åttonde minskar reparationsunderstöden för bostadsbyggnader och bostäder radikalt.
Bland understöden som slopas kan nämnas understöd för laddningsinfrastruktur för elbilar, understöd för slopande av oljeuppvärmning, understöd för byggande som stödjer omställningen till ren energi samt programmet Hållbara städer och programmet för träbyggande.
För det nionde så slopar regeringen befrielsen från överlåtelseskatt för den som köper sin första bostad, en befrielse som gällt personer under 40 år. Genomsnittsåldern för den som skaffar sin första ägarbostad är i dag cirka 30 år. Just då räntorna har stigit väljer regeringen att försvåra för unga att skaffa sig en första bostad. Däremot sänks skattenivån på ett sätt som främst gynnar rika investerare. Även på denna punkt ökar regeringen alltså ojämlikheten.
För det tionde höjer regeringen den nedre gränsen för fastighetsskattesatsen för mark med hela 40 procent, vilket ökar boendeutgifterna. Det finns hållbara argument för ändringen, men tidpunkten är olycklig i och med detta konjunkturläge.
För övrigt kan konstateras att regeringen intar en försiktig och relativt passiv hållning till byggbranschens djupa kris som riskerar sprida sig till andra branscher och skapa ökad arbetslöshet. De som mister jobbet får i den utsatta situationen ett kämpigare läge i och med flera av regeringens planerade ändringar i arbetslöshetsunderstödet.
Johan Kvarnström
Riksdagsledamot (SDP)
Raseborg