I ABL: SDP betonar rättvisa och hållbarhet i svar av både samarbetsanda och hårda krav i själva sakfrågorna



“Nästa regerings viktigaste uppdrag är att förverkliga en politik som tryggar en övergång till ett socialt och ekologiskt hållbart klimatneutralt välfärdssamhälle.” Så lyder första meningen i SDP:s svar på frågorna i regeringsförhandlingarna. Den röda tråden är ett konstruktivt tonfall, principfasthet och starkt fokus på rättvisa, välfärd och miljö och klimat.


Regeringssonderarens frågor som publicerades på fredagen bjöd på väntade element och en överraskande dålig strategi. Alla analytiker var eniga om att frågebatteriet var formulerat och betonat på ett sätt som stärkte bilden av Orpos vilja att i första hand bilda regering med Sannfinländarna. Strategiskt var det dåligt eftersom han är i sämre förhandlingsposition med dem om han tydligt visar vilken dörr han allra helst öppnar, och vilken han håller stängd. Med alla alternativ tydligare upplagda på bordet skulle förhandlingarna gynnas ur sonderarens perspektiv.


Men strategi å sido och till saken: frågorna visade tyvärr att miljö och klimat inte betonas alls. Ingen fråga om någondera bland de 15 första frågorna, av totalt 24 stycken. Även om frågorna inte uttalat är i prioriteringsordning är det väl givet att det som frågeställaren finner viktigast kommer någorlunda i början. Frågan om ekonomi kom direkt i början, efter en allmänt formulerad första fråga. Det är också talande att skogsindustrins framtid får en fråga innan frågan om biologisk mångfald. Försvarare av Samlingspartiets klimatpolitik kan visst peka på frågorna i punkt 16 och 17, men helhetsintrycket är ändå givet: ekonomi går före ekologi i högerns värld.


Ingen fråga om svenska språket fanns heller med. Även det en miss av sonderaren. Många viktiga frågor fanns förstås ändå med. Och nu har vi i SDP lämnat in våra svar.  Personligen är jag nöjd med allting i dem så när som på en detalj om kärnkraften.


Ekonomin väger tungt

För Orpo är första substansfrågan, om ekonomi, troligtvis utslagsgivande. Den är formulerad på ett sätt som lägger all tyngd på Finansministeriets bedömning. Det socialdemokratiska svaret ser till en större helhet. SDP delar oron över framtiden för välfärdsstatens finansieringsunderlag och vill öka tillväxten, stärka den offentliga ekonomin och få bukt med skuldkvoten. Vi lyfter fram behovet av strukturella reformer för att främja ekologiskt och socialt hållbar ekonomisk tillväxt. Bättre produktivitet, höjd sysselsättning och att ta hand om arbetarnas välbefinnande samt arbetsrelaterad invandring betonas också. Satsningar på forskning och utveckling likaså.


Det avgörande är att vi betonar att anpassningen inte får drabba de mest utsatta i samhället, att den ska genomföras rättvist och utan att hämma tillväxten. Misstaget från 2010-talet ska alltså inte få upprepas. Då hade Finland betydligt sämre tillväxt än exempelvis Sverige. Att hushålla sparsamt blev faktiskt dyrare i längden, grovt förenklat.


SDP lyfter också fram inkomstsidan som central i ett par svar. Inkomstbeskattningen får inte skärpas för löntagare med låga eller medelstora inkomster, inte heller företagares eller pensionärers inkomstbeskattning får skärpas. Däremot behöver skatteunderlaget tätas genom att se över kapitalinkomsternas beskattning och olika skatteförmåner.


Då ekonomin ska balanseras måste det ske långsiktigt. Högern säger att alla måste vara beredda att ge upp något. Det märkliga är att de som har mest förväntas bidra med den betungande uppgiften att betala mindre i skatt. Vi socialdemokrater anser att ansvarsfördelningen ska vara omvänd.


På frågor om vård och utbildning, unga och pensionärer svarar vi på ett förväntat sätt. Det är våra hjärtefrågor och svaren överraskar nog ingen. Detsamma gäller frågorna om Ukraina, EU och rättsstaten. 


Miljö och klimat lyfter vi i svaren fram mycket mer än de får tyngd i själva frågebatteriet. Även frågan om skogsbrukets framtid besvaras utifrån ett hållbarhetsperspektiv.


Tydliga tröskelfrågor

Så hur svarar vi då på den centrala frågan på slutet, om vi vore redo att delta i Petteri Orpos majoritetsregering? Jo, så att vi är redo att göra det förutsatt att regeringsprogrammet till centrala delar och i tillräcklig utsträckning motsvarar våra målsättningar.


Som tröskelfrågor nämns att vi är redo att gå med i en regering som inte gör nedskärningar i välfärdssamhällets bastjänster som social- och hälsovård, utbildning eller socialskyddet. Respekt för människovärdet och en ambitiös klimatpolitik är också uttalade krav.


I stora bilden kan konstateras att vi utifrån vad vi vet om Samlingspartiets linjer och ambitioner inte kommer mycket emot i sak, men ingalunda stänger dörren heller. Det här är inte heller kompromissernas fas i regeringsförhandlingarna. Det här är att svart på vitt visa var vi står efter valet, utifrån våra program och vårt resultat.


Ett svårt val för Orpo?

Förenklat uttryckt kan sägas att Orpo nu har att välja mellan att prioritera en gemensam syn på ekonomin (Sannfinländarna) eller en snarlik syn på värdefrågor (SDP). Många frågor är förstås i gråzonen. Frågan är ändå vilkendera dimensionen av politik som Orpo lägger starkare tyngd på. Och förstås hur alla andra partier resonerar.


I det här läget blåser det åt höger, men precis allt kan ännu hända. I sammanhanget måste vi också minnas att tiderna är allvarliga. Kriget pågår i Ukraina och det innebär en ständig risk för eskalering. I en sådan situation skulle alla förhålla sig mer pragmatiskt och krismedvetet till regeringsförhandlingar. Egentligen borde den krismedvetenheten finnas med i bilden redan nu.


Min uppfattning är hur som helst att en majoritet på det socialdemokratiska fältet ropar efter en plats i oppositionen, men även röster som talar aktivt för en blåröd regering hörs. Senaste exemplet är Tytti Tuppurainens kommentarer till Demokraatti.


Bollen är nu hos Orpo. Spänningen stiger. Vägarna framåt till de egentliga förhandlingarna kan se ut på flera olika sätt. Det kommer troligtvis att skrivas in många frågetecken i årets Första maj-tal.


Alla partiers svar på Orpos frågor hittas här på riksdagens hemsidor, på finska:

https://www.eduskunta.fi/hallitustunnustelut



Johan Kvarnström