Lagmotion om HUS-sammanslutningen
Lagmotion om ändring av lagen om ordnande av social- och hälsovården och räddningsväsendet i Nyland.
Till riksdagen
Motionens huvudsakliga innehåll
Denna lagmotion innebär att lagen om ordnande av social- och hälsovården och räddningsväsendet i Nyland ändras så att Helsingfors universitets representanter i HUS-sammanslutningens styrelse inte har rösträtt i frågor om servicenätet i och med att universitetet inte är ett organ vars ledning väljs genom allmänna val.
Motiveringar
I nuläget har Helsingfors universitet två representanter i HUS-sammanslutningens styrelse. De är fullvärdiga styrelsemedlemmar, med samma skyldigheter och befogenheter som övriga medlemmar. Det innebär att de bland annat får rösta i frågor om servicenät även om universitetet inte är ett organ vars ledning väljs genom allmänna val. I och med att de nyländska välfärdsområdena och Helsingfors stads högsta beslutande ledning utses genom allmänna val skiljer sig universitetet från dessa.
Sammanslutningen inrättas genom ett avtal mellan välfärdsområdena i Nyland och Helsingfors stad och således vore det naturligt att representanter från dessa områden och Helsingfors stad skulle utse alla fullvärdiga representanter i sammanslutningens styrelse. Helsingfors universitet kunde få utse representanter med full närvaro- och yttranderätt, samt begränsad rösträtt.
Andan i nuvarande lag står i strid med att Helsingfors universitets representanter i sammanslutningens styrelse de facto har avsevärd reell politisk makt. Universitetet nämns sparsamt i lagen om ordnande av social- och hälsovården och räddningsväsendet i Nyland. I 13§ står att “HUS-sammanslutningen inrättas genom ett avtal mellan välfärdsområdena i Nyland och Helsingfors stad (grundavtalet)” och senare i samma paragraf sägs att det i grundavtalet ska “avtalas om Helsingfors universitets deltagande i förvaltningen av det universitetssjukhus som avses i 7 §.”
I praktiken deltar universitetets representanter mycket mer än så. De har år 2024 till exempel haft rösträtt i frågan om att i framtiden stänga förlossningsavdelningen vid Lojo sjukhus.
Helsingfors universitets representanter hade fullvärdiga styrelseplatser redan innan social- och hälsovårdsreformen. Universitets representanter röstade till exempel år 2009 i HUS-styrelsen för att stänga förlossningsavdelningen i Ekenäs, ett beslut som fattades med minsta möjliga marginal efter en jämn omröstning. Poängen med denna lagmotion är att dessa för invånarna så engagerande och viktiga frågor bör avgöras av folkvalda representanter. Den lagstiftande makten, riksdagen, bör tydligt slå fast denna demokratiprincip. Det handlar inte om att bedöma hur universitets representanter har agerat i sammanslutningens styrelse utan om principen att oavsett åsikt i viktiga servicenätfrågor enas om att det inte är universitets representanter som ska fatta beslut i dessa då universitet inte omfattas av allmänna val. Det vore naturligt att de politiska styrkeförhållandena i HUS-sammanslutningens styrelse återspeglar valresultatet och där har Helsingfors universitet ingen medverkan.
I och med HUS-sammanslutningens i lag stadgade uppgifter är det ändå viktigt att Helsingfors universitet hörs i sammanslutningens styrelse. Det gynnar alla. Däremot strider det mot grundläggande demokratiska principer att reell politisk makt i så här viktiga frågor tillkommer andra än direkt folkvalda eller representanter från organ vars högsta ledning utses genom allmänna val.
Valdeltagande i välfärdsområdesvalet 2022 var lågt, endast 47,7 procent trots att social- och hälsovårdsfrågor enligt flera undersökningar hör till de som människor finner viktigast. Invånare i Nyland kan finna det omotiverat att rösta om hela deras del av Nyland har mindre representation än Helsingfors universitet i det organ som beslutar om till exempel sjukhusens jourer.
Nuvarande HUS-sammanslutningsstyrelsens mandat sträcker sig till 31.5.2025. Därför föreslår i denna motion att denna lagändring träder i kraft 1.6.2025, i praktiken så att nya styrelsen efter följande kommunal- och välfärdsområdesval skulle omfattas av lagändringen.
Pragarafändringar, på finska:
Laki
sosiaali- ja terveydenhuollon sekä pelastustoimen järjestämisestä Uudellamaalla annetun lain muuttamisesta
Eduskunnan päätöksen mukaisesti
muutetaan sosiaali- ja terveydenhuollon sekä pelastustoimen järjestämisestä Uudellamaalla annetun lain (615/2021) 14 §:n otsikko sekä
lisätään 14 §:ään uusi 2 momentti, sekä lakiin uusi 16 a §.
14 §
Päätösvaltaa käyttävät toimielimet
--------------------------
Yhtymävaltuuston tai yhtymäkokouksen lisäksi HUS-yhtymässä on oltava yhtymähallitus, joka vastaa hyvinvointialueen hallinnosta ja taloudenpidosta, yhtymävaltuuston tai yhtymäkokouksen päätösten valmistelusta, täytäntöönpanosta ja laillisuuden valvonnasta sekä muista sille yhtymäsopimuksessa määrätyistä tehtävistä.
16 a §
Yhtymähallitus
Yhtymähallituksen jäsenten lukumäärästä määrätään perussopimuksessa. Kukin Uudenmaan hyvinvointialue ja Helsingin kaupunki nimeävät ehdokkaita yhtymähallitukseen niiden peruspääomaosuuksien tai asukaslukujen suhteessa siten kuin perussopimuksessa tarkemmin sovitaan. Lisäksi yhtymähallitukseen valitaan perussopimuksessa sovittava määrä jäseniä Helsingin yliopiston ehdotuksesta.
Helsingin yliopiston ehdotuksesta nimitettyjen jäsenten äänivaltaa on rajoitettu siten, että heillä ei ole yhtymähallituksen kokouksessa äänioikeutta käsiteltäessä yhtymän yksittäisten toimipisteiden perustamiseen, lakkauttamiseen tai niiden palveluvalikoiman muuttamiseen liittyviä kysymyksiä.
-------------------------------------
Tämä laki tulee voimaan ensimmäisenä päivänä kesäkuuta 2025.
Helsingissä 10.10.2024
_______________________________
Johan Kvarnström (sd.)
Helena Marttila (sd.)