Vi har en vårdkris som kan lösas om politiska viljan finns
Vi har en vårdkris som kan lösas om politiska viljan finns
KOLUMN Västra Nyland 11.2.2025
Statsminister Orpo (saml) sade i början av månaden att vården inte alls är i en hemsk kris utan att detta endast är oppositionens propaganda. Jag undrar om han inser hur det budskapet känns för alla de anställda inom vårdsektorn som har blivit uppsagda eller omplacerade till annan ort mot sin vilja. Hur det känns för de gråtande barnmorskorna jag mötte i korridorerna i Lojo. Hur det känns för personalen vid Raseborgs sjukhus och andra sjukhus runt om i landet som försvagas. Hur det känns för de patienter som får närservice ersatt av långa resor. Hur det känns för de som sitter och väntar på att hälsocentralen ska hinna ringa upp. Hur det känns för de inom äldreomsorgen som flyttas allt längre bort från sina anhöriga. Listan kan göras längre, för vi har faktiskt en vårdkris och den kan och bör åtgärdas. En grundförutsättning är en krismedvetenhet om vår välfärds tillstånd.
Det är sant att mycket fungerar bra och utvecklas, men mycket är också katastrofalt. Med ett växande vårdbehov är det sjukt att personal sägs upp inom sektorn.
Vårdkrisen är inte någonting vi måste acceptera. Den är resultatet av politisk prioritering. I riksdagens budgetomröstningar i december röstade största delen av oss i oppositionen emot en mängd av regeringens nedskärningar och lagändringar som drabbar vården. En av de mest kortsiktiga ändringarna tar oss tillbaka till den problematiskt långa vårdgarantin på tre månader. En del välfärdsområden, som Västra Nylands, prioriterar att hålla den kvar vid två veckor, men mister många miljoner euro på lagändringen.
Människor blir inte friskare i vårdkön. Att folk får hjälp i tid är medmänskligt och över tid även ekonomiskt vettigt. Allra bäst är förebyggande insatser och på den punkten måste samarbetet mellan områden och kommuner stärkas.
Välfärdsområdena behöver beviljas tilläggstid för att åtgärda sitt kumulativa underskott. Då kan de dels klara av uppgiften utan att banta på servicen på ett lagbrytande sätt och dels nå önskat resultat utan att vidta kortsiktiga åtgärder som blir dyrare i längden.
Mer tid är något vi socialdemokrater föreslagit denna period. Samma råd ger även Rådet för utvärdering av den ekonomiska politiken. Det kritiserar även regeringens satsningar på höjda FPA-ersättningar. De har fått priserna att stiga inom privata vården, men inte avlastat den offentliga vården.
I Nyland behöver vi granska HUS. Jag vidhåller att Helsingfors universitets representanter inte bör ha rösträtt i servicenätfrågor. Därtill behöver hela grundavtalet ses över. En fullmäktigemodell istället för nuvarande stämma kan stärka representationen från västliga Västnyland. Hur vi än vrider och vänder på byråkratiska frågor kommer ändå hälsocentralen vara överbelastad och mindre sjukhus lida om vi inte tar itu med grundproblemet: att vården är underfinansierad.
Johan Kvarnström
Riksdagsledamot (SDP)
Raseborg