Debut i Folktingets styrelse och presidium

Idag, på Folktingets digitala session, blev jag vald till 2. vice ordförande. Tack för förtroendet! Jag har tidigare endast varit med i Folktingets verksamhet genom kultur- och mediautskottet och förstås som journalist rapporterat om Folktingets verksamhet. Nu får jag födrjupa mig på ett helt annat sätt och ska göra det enligt bästa förmåga.

Jag hade också äran att hålla socialdemokraternas gruppanförande:

Tack bästa talman, ärade folktingsledamöter,

Den socialdemokratiska gruppen önskar för det första er alla grattis till ert inval till betydelsefulla uppdrag. Arbetet för språkliga rättigheter och nationalspråkens livskraft och hållbara utveckling är alltid viktigt, värdefullt och nödvändigt. Tack för att ni alla är med och jobbar för en livskraftig svenska i Finland!

Svenska språket ska inte ses bara som en angelägenhet för de cirka 5 procent av oss i  befolkningen som har svenska som modersmål. Det är mer korrekt att se på svenska språket som 50 procent av landets officiella nationalspråk. Och samtidigt något som gäller 100 procent av oss finländare kulturellt. Det är även finskspråkigas kulturarv att vi har två nationalspråk. Det hör till hela nationens identitet. Och detta samarbetsorgan som fungerat i över 100 år bidrar till att värna om och utveckla denna del av identiteten.

Språkliga rättigheter är förstås starkt förbundna med andra mänskliga rättigheter och kommunikation och dialog och fredsarbete - element som är centrala i globala frågor som klimatkrisen och flyktingkrisen. Vi behöver på alla nivåer solidaritet och ansvar. Det som sker i världen angår oss - och det är fint och viktigt att Folktinget har satsat på bland annat frågor om integration på svenska i Finland.

Bästa folktingsledamöter,

På jubileumssessionen på Åland 2019 sade socialdemokraterna i gruppanförandet att “en regering ledd av socialdemokraterna med Antti Rinne som statsminister ger goda förutsättningar att bevara och utveckla det svenska språkets ställning i Finland”. Det visade sig stämma och detsamma gäller idag för vår regering med Sanna Marin som statsminister. En statsminister som är ordförande för styrgruppen som leder beredningen av en ny nationalspråksstrategi. Enligt regeringsprogrammet ska den nya strategin trygga allas rätt att få service på de två nationalspråken och förbättra språkklimatet. Då språkmiljön förändras och digitaliseringen framskrider behövs strategisk utveckling. Den som står stilla riskerar stagnera och tyna bort.

En annan viktig skrivelse i regeringsprogrammet är att det så snabbt som möjligt ska ”utarbetas ett program som främjar lärandet i det andra inhemska språket”. Det här arbetet kunde sammankopplas med nationalspråksstrategin, men har vad vår grupp vet hittills inte framskridit lika bra.

Andra stora saker, helt historiska reformer, har redan godkänts under denna riksdagsperiod. De två största är den utvidgade läroplikten och förstås vårdreformen.

Vi socialdemokrater är övertygade om att en social- och hälsovård som det offentliga har tydligt ansvar för och till stor del producerar själv, är det bästa sättet att tillgodose kvalitativ vård och omsorg på svenska. Reformen är i linje med detta och de språkliga konsekvenserna är beaktade bra. Likväl är det viktigt att vi alla håller flaggan högt nu då de nya välfärdsormådenas verksamhet byggs upp. Början är viktig, för sättet som en verksamhetskultur inleds på cementeras lätt till kutym. Vi måste vara extra aktiva nu. Det gäller inte minst Västra Nylands välfärdsområde som ansvarar för att utveckla den svenskspråkiga vården i hela landet.

Svenskans ställning också mindre insatser och ändringar, som till exempel att det inom kort vid Undervisningsministeriet ska utses en tjänsteman med ansvar för svenskspråkiga frågor, i enlighet med en rekommendation i Gun Oker-Bloms viktiga rapport.

Överlag kan vi säga att svenskan är bra beaktad i rikspolitiken nu, och vi ska gemensamt se till att det så förblir.

Mycket arbete återstår. Till exempel problematiken med den skriande bristen på psykoterapeuter gäller bägge nationalspråken, men bristen är otroligt akut på svenskspråkiga fältet.

En viktig och aktuell fråga är Ålands nya självstyrelselag.

Relationerna mellan riket och fredens öar har under seklet fått sig en törn, men nu också delvis repat sig. Samtidigt har coronakrisen varit väldigt krävande i sammanhanget, av rent operativa och juridiska skäl. Men vi kan bli bättre på att ha ett Ålands-perspektiv med i beredningar i ett tidigare skede. Nu ska vi arbeta för en värdig och fungerande förnyelse av självstyrelselagen.

Vi ska också arbeta för att det nordiska samarbetet utvecklas för att fungera även i kristider. En fungerande svenska inom våra myndigheterna är en förutsättning för ett tätt nordiskt samarbete.

I allt arbete, stort som smått, är det viktigt att Folktinget även utåt är ett samarbetsorgan. Ett organ som visar på partipolitisk bredd och vid olika evenemang, seminarier och debatter har representanter från flera partier med. I pressmeddelanden kunde Folktinget med fördel oftare ta med kommentarer av hela presidiet. Utspel och ställningstaganden får större tyngd om representanter från flera partier får synas.

Socialdemokraterna ser fram emot ett gott och konstruktivt samarbete med er alla. Tack!