Välikysymyskeskustelu - interpellationsdebatt
25.2.2025
Ärade talman,
Alla ska ha rätt till en värdig och trygg ålderdom. Det är alla här säkert eniga om. Det är budskapet som hörs i festtal och syns i partiernas program. I den förda politiken ser vi dock skillnader i hur olika vi prioriterar och försöker förverkliga den här målsättningen.
För att trygga en värdig ålderdom krävs att vi värnar om vårt välfärdssystem. Det innebär konkret tillräckligt med personal inom äldreomsorgen, det betyder att egenvårdarnas ställning blir jämlik på en god nivå i hela landet och ersättningen tillräcklig, det betyder att sådan service som behövs regelbundet finns som närservice, det betyder vård och service på sitt eget modersmål, något som är väldigt viktigt för äldre.
Arvoisa puhemies,
Arvokkaan vanhuuden turvaamiseksi on huolehdittava hyvinvointijärjestelmästämme.
Tämä tarkoittaa käytännössä riittävää henkilöstöä vanhustenhuollossa, omaishoitajien aseman yhdenvertaisuutta hyvällä tasolla koko maassa ja riittävää korvausta, sellaisten säännöllisesti tarvittavien palveluiden saatavuutta lähipalveluina sekä hoitoa ja palvelua omalla äidinkielellä – mikä on erityisen tärkeää ikääntyneille.
Arvoisa puhemies,
Iäkkäillä ihmisillä ei yleensä ole työterveyshuoltoa, ja siksi he ovat enemmän riippuvaisia julkisesta terveydenhuollosta. He kärsivät siis erityisen paljon siitä, että hallitus pidentää hoitotakuun kahdesta viikosta kolmeen kuukauteen.
Myös kiireetön hoito voi olla erittäin tärkeää saada ajoissa, jotta terveydentila ei heikkenisi. Kun ihmiset saavat hoitoa ajoissa, se vähentää painetta huomattavasti kalliimmalta erikoissairaanhoidolta.
Arvoisa puhemies,
Sote-sektorin liian heikko rahoitus vaikuttaa myös vanhustenhoitoon. Tämä johtaa liialliseen keskittämiseen, mikä vaikeuttaa omaisten mahdollisuuksia vierailla ja pitää yhteyttä iäkkäisiin läheisiinsä. Tämä puolestaan lisää sosiaalisen eristäytymisen ja yksinäisyyden riskiä.
Vanhat ihmiset kärsivät myös sairaalaverkoston heikentymisestä leikkausten seurauksena. Kotikaupungissani Raaseporissa monet, jotka nykyisin käyvät sairaalassa laboratoriokokeissa, saattavat saada kuulla, että osa kokeista on otettava isommassa sairaalassa.
Tämä on raskasta ja käytännössä hankalaa monille ikääntyneille.
Keskeinen kysymys onkin, olemmeko valmiita priorisoimaan sosiaali- ja terveydenhuoltoa myös taloudellisesti haastavina aikoina? SDP:n vastaus on, että olemme.
Tällä hallituskaudella kokonaiskuva on valitettavasti se, että julkinen terveydenhuolto kärsii, kun taas yksityinen hoitobisnes vahvistuu ja laajenee.
Hallitus ohjaa kehitystä suuntaan, jossa hoitoon pääsy riippuu yhä enemmän ihmisen taloudellisesta tilanteesta. Yhdenvertainen oikeus hoitoon heikkenee.
Ärade talman,
Regeringen utreder ytterligare nedskärningar på 100 miljoner euro från socialtjänsterna och därtill nya nedskärningar från specialistvården. Det vore rättvist och ärligt att innan vårens val berätta om hur dessa nedskärningar ska riktas och förverkligas.
Det är bra att utreda och bereda saker ordentligt, men att ta en timeout strax innan valet är inte direkt förtroendeingivande.
Arvoisa puhemies,
Hallitus selvittää sosiaalipalveluihin kohdistuvia lisäleikkauksia, joiden suuruus on 100 miljoonaa euroa. Olisi reilua ja rehellistä kertoa jo ennen kevään vaaleja, miten nämä leikkaukset aiotaan kohdentaa ja toteuttaa.
On hyvä, että asioita selvitetään ja valmistellaan huolellisesti, mutta aikalisän ottaminen juuri ennen vaaleja ei juuri herätä luottamusta.
Voitteko kertoa, hyvä hallitus, miten tulevat leikkaukset voivat vaikuttaa vanhustenhoitoon?
Arvoisa puhemies,
Emme saa unohtaa, miksi lakiin sidottu henkilöstömitoitus alun perin säädettiin. Sekä henkilöstön hätähuudot että hoivaskandaalit osoittivat, miksi lakimuutos oli välttämätön. Lain vaatimusten on myös oltava riittäviä – hallituksen nyt valitsema mitoitus ei sitä ole.
Henkilöstöpulaan vetoaminen ei ole kestävä perustelu. Monet, jotka voisivat työskennellä hoitoalalla, valitsevat toisen alan, koska työ on liian kuormittavaa tai koska he kokevat että he eivät voi tehdä työtään eettisesti ja sosiaalisesti kestävällä tavalla.
Riittävä henkilöstömitoitus vanhustenhoidossa parantaa työssä viihtymistä ja auttaa siten alan työntekijöitä pysymään pidempään työssään.
Aluehallintoviraston mukaan - sitaatti - "vähimmäishenkilöstömitoituksen alentaminen 0,6 tasolle ei riitä vastaamaan asiakkaiden toimintakyvyn edellyttämää palvelujen tarvetta. Lisäksi mitoituksen alentaminen tulee mitä todennäköisemmin aiheuttamaan puutteita asiakkaiden oikeudessa saada hyvää sosiaalihuoltoa ja laadukasta palvelua, minkä lisäksi se voi vaarantaa asiakasturvallisuuden.” (sitaatti loppu)
Ärade talman,
Regeringen styr utvecklingen i en riktning där tillgången till vård blir mer beroende av ens ekonomiska möjligheter. Den jämlika rätten till vård försvagas. Så ska vi inte ha det. Vi behöver en ny riktning, en mer rättvis sådan.
Nedan följer svensk version av en del av de finska delarna i anförandet jag höll.
Ärade talman,
En för svag finansiering av social- och hälsovårdssektorn drabbar även äldreomsorgen. Det här leder nämligen till överdrivna centraliseringar. Dessa gör det svårare för anhöriga att hälsa på och hålla kontakt med den äldre. Det här ökar risken för social isolering och ensamhet.
Äldre lider också av att sjukhusnätet försvagas till följd av nedskärningar. I min hemstad Raseborg kan flera som nu går till sjukhuset för labbprov få besked om att en del av labbtesterna måste tas vid ett större sjukhus. Det här är betungande och praktiskt svårt för många äldre människor.
Den övergripande frågan är om vi är redo att prioritera social- och hälsovården mer även i ekonomiskt krävande tider.
Ärade talman,
Äldre människor har i regel inte företagshälsovård och därmed är de mer beroende av den offentliga vården. De drabbas alltså särskilt hårt av att regeringen förlänger vårdgarantin från två veckor till tre månader.
Det gäller icke brådskande vård, vilket är en politisk och juridisk term som lätt kange sken av att ärendet inte vore så viktigt, men det är det. Icke brådskande vård kan vara väldigt viktigt att få i god tid så att hälsotillståndet inte försvagas. Så att det inte växer till ett behov av brådskande vård eller i värsta fall akut vård. Genom att folk får vård i god tid lättar trycket på den betydligt dyrare specialistvården.
Ärade talman,
Vi får inte glömma varför en i lagen bindande personaldimensionering infördes. Både personalens nödrop och skandaler om vanvård visade varför lagändringen var nödvändig. Lagens krav måste också vara tillräckliga. Det är inte den personaldimensionering som regeringen nu har valt.
Att hänvisa till brist på personal är inte ett hållbart argument. Många människor som skulle kunna jobba inom vården väljer nämligen att arbeta med annat för att jobbet är för stressigt eller för att de inte får sköta det på ett etiskt och socialt hållbart sätt.
En tillräcklig personaldimensionering inom äldreomsorgen gör att människor trivs bättre och därmed stannar längre i yrket.